Stödföreningen Viola som sedan ett par år tillbaka är en förening med både stadgar och styrelse, var från början ett anonymt nätverk.
– Men vår arbetsmetod är fortfarande nätverksmässig, säger föreningens ordförande sedan årsmötet i år, Siw Jansson.
En blandad skara
Medlemmarna i Viola som har olika bakgrund, erfarenheter och kommer från olika yrkeskategorier arbetar ideellt med olika former av uppsökande verksamhet i Eskilstunas stora bostadsområden. Syftet är att ge stöd och hjälp till kvinnor och unga flickor som lever under komplicerade familjeförhållanden. Viola ger kvinnorna en möjlighet att träffas i sina egna bostadsområden där de får en chans att umgås och knyta kontakter, i trygghet, trots att det är utanför familje- och släktsfären. Samtidigt kan kvinnorna få lära sig mer om sina möjligheter och rättigheter i det svenska samhället. Det gäller också männen.
– Det gäller att se människorna framför sig, säger Khalesa Abdo, en av styrelseledamöterna och eldsjälarna i Viola.
Hon betonar att alla tjänar på om man också lyckas förändra männens sätt att tänka. Samtidigt som man erbjuder aktiviteter, kan man arbeta förebyggande, ge stöd och minska motståndet till sådant som är nytt.
– Man kan bearbeta männen på ett fredligt sätt. Vi lever blandat här i Sverige så det är våra skyldigheter att bearbeta de problem som finns på ett fredligt sätt. Våld skapar bara våld, säger Khalesa Abdo allvarligt.
Tar sitt ansvar
– Det här handlar inte om något hemlighetsmakeri, säger Siw Jansson.
Styrelsen i Anna Lindhs Minnesfond gillar Violas arbetsmetoder. I sin motivering för att Viola skulle få stipendiet skriver man bland annat att ”Föreningen tar sitt ansvar som medmänniskor och skapar genom konkreta insatser en stabil tillvaro för kvinnor vilkas vardag är allt annat än trygg.”
Ingar Frostberg