Johan Holm, finansanalytiker på Sparbanken Rekarne berättar om hur man får ut mest på skatteåterbäringen.
Under måndagen började Skatteverket att skicka ut deklarationen till de svenskar som anslutit sig till en så kallad digital brevlåda. Nytt för i år är att skattebeskedet även finns som PDF-fil när man loggar in på Skatteverkets hemsida – men först efter deklarationen landat i den digitala brevlådan. Den detaljen missade dock många ivriga skattebetalare när de försökte logga in förgäves för att mötas av ett felmeddelande på måndagen.
Men varför är många så angelägna om att ta del av sitt skattebesked just i år?
I år finns det nämligen större chans till en högre skatteåterbäring för många jämfört med tidigare år, berättar finansanalytikern Johan Holm på Sparbanken Rekarne.
– Riksbanken har höjt styrräntan för att bekämpa inflationen. Det har gjort så att bolåneräntor, primärt, har gått upp ganska kraftigt 2023 jämför med 2022. Det gör då att ränteavdraget för de som har bolån blir betydligt större jämfört med året innan, säger han.
Hur stort avdrag man får göra beror dock på hur höga räntekostnader det handlar om.
– För räntekostnader på upp till 100 000 kronor får avdrag på 30 procent göras, men för de kostnader som är över 100 000 kronor gäller ett avdrag på 21 procent.
Ränteavdraget är något som sker automatiskt och därför behöver man inte göra någon manuell ändring för att ta del av pengarna. Däremot anser Johan Holm att det är bra att man kollar av deklarationen så att alla uppgifter stämmer.
– Det är bra att göra en dubbelkoll, men annars ska allt ske per automatik.
Det finns även andra avdrag man skulle kunna göra som då kräver att man själv gör en manuell ändring i deklarationen, så som avdrag för exempelvis dubbelt boende, hemmakontor och resor till och från jobbet. När det gäller ersättning för resor med egen bil har den höjts från 18,50 till 25 kronor per mil.
– Ett tips är att gå in och titta på Skatteverkets hemsida för att få reda på vilka avdrag man kan göra, vilka beloppsgränser gäller och vilka bestämmelser som finns.
Om man skulle få tillbaka en stor summa pengar på skatten tycker Johan Holm att man bör överväga att lägga undan en del av pengarna till buffertsparande.
– Det alltid känns tryggt att ha lite extra pengar när något oväntat händer.