Det är hela lärarkåren på Slottsskolan som välkomnar sina elever tillbaka från sommarlovet. Nästan längst ner på trappen står Anna Lindström, det är hennes första skoldag som lärare.
– Hördes min skånska dialekt tydligt, frågar hon när de har sjungit färdigt.
Anna Lindström kommer från Klippan i Skåne och är 26 år gammal. Klippan är en liten kommun på ungefär 10 000 invånare en bit utanför Helsingborg. Hon flyttade till Eskilstuna för att studera till lärare på Mälardalens högskola. Det gjorde hon 2011.
– Jag gick det gamla lärarprogrammet, som kort är lite bredare än det som nu undervisas. Jag har vart ledig i lite olika omgångar, därför har jag inte börjat jobba förrän nu.
Hon har vart ledig mammaledig vid två tillfällen. Sedan arbetade hon under en period som förskolelärare. Men nu är det dags att börja på grundskolan. Egentligen började hon en vecka före eleverna för att förebereda sig tillsammans med de andra lärarna.
– Det har varit pirrigt i magen inför det här. Jag fick låna en skolkatalog av en kollega för att försöka lära mig namnen på alla, sedan har min man förhört mig på det, berättar hon samtidigt som eleverna flockas utanför dörren till klassrummet.
Anna Lindström ska inte ha en egen klass. Hon kommer att gå mellan tre olika klasser, 2a, b och c. För att hjälpa en mindre grupp elever i olika ämnen.
Eleverna kommer in i rummet. Anna står längst bak medan klassföreståndaren, som också heter Anna, välkomnar elever och föräldrar. Tyst viskar hon några av namnen på eleverna som kommer in. Trots att katalogen var ett år gammal och i svartvitt har det satt sig. Hon förflyttar sig fram till tavlan och parkerar sig intill sin nya kollega.
Först hälsar klassföreståndaren två nya elever till klassen och alla säger välkommen i kör. Sedan presenteras Anna.
– Jag heter Anna och är er nya lärare. Jag ser väldigt mycket fram emot att lära känner er alla, säger hon.
Hon tycker att stå framför en klass framme vid tavlan är lite som att stå på en scen.
– Man går liksom in i en roll som lärare. Jag måste vara professionell och pedagogisk. Det är skillnad på mamman Anna som tar hand om sin 1- och 3-åring och den som står framför klassen, säger hon.
Innan Anna Lindström kom in på läraryrket studerade hon konst. Med jämlikhet som utgångspunkt målade hon mycket för att försöka belysa frågan.
– Med konsten vet man ju inte hur mycket folk man når ut till. I läraryrket ingår det att arbeta med värdegrunden och allas lika värde tillsammans med eleverna, säger hon.
Utöver det ser hon också yrket som kreativt.
– Dramatisera lektioner och ämnen kan underlätta för elever att ta in informationen. De får då använda flera sinnen och det förstärker inlärningen.
Hon ser fram emot, det som förmodligen alla lärare gör, att se när hennes elever äntligen förstår någonting de har haft svårt med. Att nå fram till barnen och påverka dem positivt. Svårigheter finns också med när hon blickar framåt.
– Ofta tvingas man välja kollektivets gemensamt bästa i stället för att följa enskilda individer. Ambitionen är dock att alla elever ska känna att de får gehör för sina önskemål och behov trots att de är inom en grupp. Det är viktigt att anpassa undervisningen efter eleverna. Men hur man som lärare axlar ledarrollen i svåra situationer är något man enbart lär sig genom övning. I detta är man dock givetvis inte ensam, jag känner mig trygg med att jag har erfarna kollegor att rådfråga och stödja mig mot! Dessutom har man rätt att ha en mentor första året som lärare., säger hon.
När Anna Lindström kommer in i det sista klassrummet av de tre hon ska presentera sig i äter eleverna glass. Första dagen i skolan är inte så tuff, mest praktiska saker och sötsaker. I allt prassel hälsar hon på alla och en elev räcker upp handen. Anna Lindström säger flickans namn och hon ler tillbaka.
– Kommer du från ett annat land eller stad, frågar flickan längst bak i klassrummet.
Med entusiasm börjar hon att förklara vart Skåne ligger i vårt avlånga land och hur våra dialekter skiljer sig.
Dagen är över, det gick fort.
– Det känns riktigt bra. Jag hoppas de tyckte jag verkade snäll, men jag tror att de fick ett bra intryck av mig, säger hon.