I en röd stuga, en dryg mil norr om Eskilstuna på KFUM:s lägergård Solvik, befinner sig 31 ukrainska barn och ungdomar. De är här på sommarläger. Hittills har de badat i Näsviken precis intill lägret varje dag – det skvallrar de många, färgglada badlakanen, upphängda utanför lägerstugorna, om – men måndagens regn har gjort att dagens utomhusaktiviteter är avblåsta. I stället sitter de i storstugan och skapar egna figurer av hemmagjord trolldeg. Senare ska de sjunga svenska psalmer och ha bibellära.
Det är tack vare paret Mirjam och Boas Adolphi, grundare av organisationen Barnens ambassad, som barnen har kunnat komma hit. Mirjam och Boas har bott och arbetat med barn och familjer i fattigdom och utsatthet i Ukraina i 33 år. Varje sommar har de anordnat läger för barnen i Ukraina och många av dem som är med på lägret har de känt sedan de var små. Men i år ser situationen annorlunda ut. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari förra året har något sommarläger inte kunnat anordnas. Mirjam och Boas Adolphi bestämde sig för att få barnen till Sverige i stället.
Måndagen är den första dagen som Mirjam inte anländer förrän vid lunchtid. Så fort hon stiger ur bilen springer flera av barnen fram och kramar henne. De har saknat henne, säger de.
– Vi är svenska och finska men våra hjärtan är i Ukraina. Vi ser det här som vår livsuppgift, säger Boas.
Lägret är gratis för barnens familjer och finansieras helt av donationer och bidrag från både företag och privatpersoner.
Mirjam, Boas och teamet vill att lägret ska bli en fristad från vardagen hemma i Ukraina – en paus från krig och flyglarm. Lägerledarna, som är en del av Barnens ambassads ukrainska team, beskriver den svenska himlen som fridfull. Här finns inga larm eller missilrobotar.
Oleh Hrulenko är koordinator och har tidigare jobbat tillsammans med Mirjam och Boas när sommarlägren hållits i Ukraina.
– En del av barnen kommer från regioner som varit ockuperade av Ryssarna i över en månads tid. Nu är de inte ockuperade längre, men allt är fortfarande förstört, säger Oleh Hrulenko.
De tre syskonen Slavik, Oleksandr och Valia Antykalo kommer från en sådan plats: Nova Basan', en by i den drabbade Chernihiv-regionen. I mars 2022, precis innan de befriades av ukrainska styrkor, berättar de att deras familj försökte fly undan striderna.
– När ryssarna kom hoppades vi att de skulle åka förbi oss men de tog kontroll över vår by. De plundrade våra butiker, tog våra telefoner och förstörde våra sim-kort och de klippte av wifi-ledningarna. Allt för att vi inte skulle kunna kontakta ukrainsk militär, berättar Oleksandr.
– De förstörde så mycket, säger Slavik.
Gruppen kom hit i fredags efter en tre dagar lång bussfärd, med ett flera timmar långt uppehåll vid polska gränsen. Tanken är att lägret och miljöombytet blir en möjlighet för barnen att få komma bort från kriget, en möjlighet för barnen att få vara barn igen. Varannan dag är till för vila och lugnare aktiviteter på lägergården. Bada och umgås. De andra dagarna är olika utflykter inplanerade, på torsdag ska de få testa att åka vattenskidor. Barnen berättar att de fått se mycket vacker natur.
– Det är vackert här, och frisk luft, säger Dima Tyrchin.
Han kommer också från Nova Basan' och har även han många minnen från det senaste året av krig.
– Miljöombytet hjälper lite för att glömma kriget. Men jag drömmer om att kriget ska ta slut och att allt ska vara som vanligt, säger han.