Dömde Fredrik fick ta med sig cannabis in i fängelset

Näshultabon Fredrik Wärn, 53, sitter i fängelse för att ha odlat marijuana i en fabrikslokal på Väster i Eskilstuna. Samtidigt har han fått medicinsk cannabis utskrivet på recept – som han har fått ta med sig in i fängelset.

Syftet med att odla marijuana var självmedicinering säger Fredrik. Han berättar att han tidigare fått mediciner mot kroppsmärtor, som gjort honom opiat- och tramadol-beroende. I väntan på sin dom fick han utskrivet cannabis på recept.

Syftet med att odla marijuana var självmedicinering säger Fredrik. Han berättar att han tidigare fått mediciner mot kroppsmärtor, som gjort honom opiat- och tramadol-beroende. I väntan på sin dom fick han utskrivet cannabis på recept.

Foto: Enes Mehmedagic

Eskilstuna2022-10-29 07:53

– Jag bestämde mig för att ta lagen i egna händer eftersom jag inte fick rätt medicinsk hjälp. Cannabis fungerar mot mina smärtor och jag ville heller inte stötta den svarta marknaden i Eskilstuna, säger Fredrik Wärn. 

Polisen gjorde tillslag mot en fabrikslokal 2017. De fann odlingsutrustning samt 3,8 kilo cannabis. 2021 dömdes Fredrik Wärn till fängelse i tio månader för narkotikabrott. Han överklagade och hovrätten sänkte straffet till åtta månader. Detta efter att den användbara mängden – blommorna – vägde drygt ett kilo.

– Det är jag tacksam för. Polisen fick sitta och klippa bort kvistar och rötter. Att bli dömd för sopor vore katastrofalt.

undefined
I förhör med berättar Fredrik att han framställde cannabis genom att "att han stoppade frön i jord, vattnade, gödslade och klippte ner örterna och hängde på tork."

När tidningen träffar Fredrik Wärn under en permission har han suttit av hälften av sitt straff. Han berättar att han arbetat många år som svetsare inom den norska oljeindustrin och sedan 30-årsåldern har ryggsmärtorna bara blivit värre. 

Han är diagnostiserad med diskbråck och beskriver smärtan som att gå på krossat glas.

– Jag har avsaknad av diskar i ländryggen och en trasig disk i nacken. Kotor ligger mot varandra och om jag inte tränar växer skelettet ihop. Eftersom mina nerver kläms ihop så har jag konstant ischias i benen.

I takt med att listan på läkemedel som Fredrik förordnades växte upplevde han sig själv som alltmer själlös och empatiskt blind. Han blev "missbrukare på riktigt".

– Opiater som morfin funkar en kort stund och sen vill kroppen ha mer. Det tar ett par år för hjärnan att sluta längta efter morfin. Jag fick lugnande medicin, medicin för att kunna sova och medicin för att täcka upp bieffekter. 

I väntan på hovrättens dom fick han – efter flera besök hos läkare – cannabispreparat utskrivet på recept. Först munsprayen Sativex och senare Bediol som är ren cannabis. 

– Min cannabismedicin gör att jag kan acceptera och leva med min smärta. Men framförallt klarar jag av att handskas med den irritation som uppstår av kroppsmärtor. 

undefined
Syftet med att odla marijuana var självmedicinering säger Fredrik. Han berättar att han tidigare fått mediciner mot kroppsmärtor, som gjort honom opiat- och tramadol-beroende. I väntan på sin dom fick han utskrivet cannabis på recept.

Sativex godkändes 2011 som det första cannabisbaserade läkemedlet i Sverige. Den används främst mot spasmer vid MS. Läkare kan även göra en licensansökan på cannabispreparat som är registrerade utomlands. Ett sådant preparat är Bediol. 

Det är först efter att en patient genomgått en omfattande farmakologisk behandling som cannabispreparat kan bli aktuellt. Läkaren har som skyldighet att noggrant följa upp effekter, biverkningar och de restriktioner som ett sådant licenspreparat medför. 

– Jag hade Sativex i ett halvår men fick frätskador av det i munnen och då valde min läkare att ansöka om Bediol som visar sig fungera på mig, säger Fredrik Wärn.

När han i augusti skulle inställa sig på Asptuna anstalt – och efter att Kriminalvården godkänt hans medicin – blev han följaktligen förste svensk att få lov att använda cannabis bakom murarna. Detta tilläts han i en månad innan medicinen drogs in.

– Jag fick blandade reaktioner från både intagna och vårdare. En del tyckte det var häftigt "att kunna gå och knarka i finkan", men många förstod att jag är sjuk och att det är min medicin, säger han.

Han fick medicinen distribuerad i oljeform på kvällen. Och blommorna rökte han var tredje timme.

– Det gjorde jag i fågelburen, som jag kallar rastrutan för, på morgnarna som en del av min morgonrutin. Men så kom en läkare tillbaka från semester och plötsligt drog han in den, säger han och tillägger:

– Jag känner mig kränkt över att inte få lov att bruka min medicin, och det är märkligt att andra har narkotikaklassad medicin inne på anstalten. Jag är dömd för att ha odlat cannabis. Men nu har jag det på recept och så fort jag kommer ut kommer jag att fortsätta använda det. Ska Kriminalvården då vårda bort mitt medicinska bruk? Det går ju inte.

undefined
Fredrik Wärns medicin går på högkostnadsskyddet och kostar cirka 80 000 kronor för tre månader. Enligt Kriminalvårdens första bedömning fick han lov att bruka medicinen i fängelset – ett beslut som senare återkallades.

Blir du hög på medicinen?

– Om jag överkonsumerar den. Jag känner ett rus i cirka 10 minuter och sen planar det ut i kroppen. Då försvinner mina nervkrämpor. Även om jag är för att cannabis ska få lov att användas vid vuxet bruk så är det inte okej att använda medicin för att bli hög. Utan den har jag svårt att sova, har svettningar, krämpor och tinnitus dygnet runt.

Kriminalvårdens pressekreterare Hanna Borglund skriver i ett mejl till tidningen att alla klienter genomgår en hälsoundersökning där vårdbehov undersöks.

– Klienten bedöms alltid med avseende på medicinska behov. Alternativa preparat ska erbjudas om de preparat som hen haft inte tillhandahålls. En stor andel av klienterna har problem med substansberoende, och det är av yttersta vikt att narkotikaklassade preparat inte florerar inom verksamheten annat än om det är absolut nödvändigt för den enskilde.

Fredrik Wärns försvarare ska nu öppna upp en dialog med Kriminalvårdens läkare. Han tycker det är märkligt att läkaren går emot tidigare bedömning och den utredning som gjorts på utsidan. 

– Jag utesluter inte en anmälan till Ivo (Inspektionen för vård och omsorg, reds.anm)", säger han.

Claes Hultling är läkare och professor i medicinsk vetenskap. Han har genomfört en pilotstudie med Bediol, som han skrev ut till tio patienter med ryggmärgsskador. Önskvärd effekt uteblev och i dag avfärdar han cannabis som läkemedel.

– Det finns ingen medicinsk grund. Man blir småhög och avslappnad men det motiverar inte förskrivning av Bediol. Jag hoppas nu på psykedeliska preparat i stället.

Menar du att det inte finns någon effekt överhuvudtaget på neuropatisk smärta?

– Jo, man blir hög. Om man är spastisk kan man dra i sig cannabis. Men även valium, bensodiazepiner och alkohol löser upp spasmer.

undefined
Det privata företaget Bedrocan odlar cannabis på hemlig plats i Holland, på uppdrag av den holländska staten. De har tagit fram sex olika varianter av medicinsk cannabis.

Fred Nyberg, som är professor emeritus i neurofarmakologi och biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, berättar att svensk forskning främst berört missbruk och kriminalitet kopplat till cannabis.

– Jag kan konstatera att vissa människor blir hjälpta och att det är därför de kan få behandling med cannabisrelaterade preparat på licens. Enligt rapporter verkar det fungera för en del. Men det måste forskas mer innan vi kan få fram ett fulleffektivt smärtstillande läkemedel av cannabis, säger han.

– Det finns större krav på ett läkemedel än att man blandar ihop en växt och gör en smet av den. Även om den hjälper ett gäng personer vill man veta exakt vilka substanser som finns i cannabis som är effektiva och vilka som kan vara toxiska. 

Hur särskiljer man medicinskt bruk från missbruk? 

– Har man det på licens för medicinska problem så ska man kunna ge det då. Om en person haft exempelvis ett morfinmissbruk och hamnar i en situation med ett smärttillstånd måste man kunna behandla denne med morfinliknande substanser. Smärtåkomman kommer i första hand, sen får historia kring bruk och missbruk komma i andra hand, säger Fred Nyberg.

Att framställa Fredrik Wärns kamp enbart som rätten till specifik medicin vore inte rättvisande. Han är tydlig med att han vill se cannabis legaliserat och har som mångårig cannabisaktivist lärt ut både odling och framställning av olja.

– Jag tycker att du ska kunna få odla din egna cannabis och att det ska vara praxis att skriva ut det i stället för syntetisk medicin, säger han och tillägger:

– Min medicin går på nästan 80 000 kronor för tre månader. Det får samhället betala eftersom det är går på högkostnadsskyddet. Det är inte klokt.

Han fortsätter:

– I Sverige är cannabis stigmatiserat. Det har fått stämpeln som inkörsport till tyngre droger och det kan det vara eftersom kriminella ofta säljer andra saker än bara cannabis. Men i sig själv är det inte farligt om man har ett vuxet och normalt bruk. Jag missbrukade cannabis när jag var yngre och vet hur det kan hindra mig från att orka vara kreativ. 

undefined
Fredrik Wärn har varit cannabisaktivist i många år. Tidigare var han administratör för en Facebookgrupp med över 10 000 medlemmar som vill se legalsering av drogen – men valde att gå ur gruppen eftersom han inte fick den vuxna dialog han sökte.

Men detta påstående får inte stöd av experter.

– Börjar man bruka cannabis i tidiga tonåren så är risken fem gånger högre till att utveckla ett beroende än om man börjar vid 18-årsålder. Frekvent cannabisbruk femdubblar risken för att utveckla psykoser. Sen finns det långvariga studier som visar att frekvent bruk i tonåren kan sänka den intellektuella kapaciteten, säger professorn och forskaren Fred Nyberg.

Dessutom finns ett samband mellan cannabismissbruk och användandet av tyngre droger.

– Har man börjat med en drog som påverkar hjärnans beroendemekanismer så är man mer sårbar för att fastna i andra droger, exempelvis alkohol och nikotin. Det finns inga metaanalyser som visar att det leder till tyngre droger, men de flesta heroinister jag träffat uppger att de börjat med cannabis. Det kan också bero på att missbrukare rör sig i kretsar där andra droger finns tillgängliga.

Hur beroendeframkallande är cannabis?

– Det kanske är en på tio som utvecklar ett beroende. Återigen är risken större ju yngre du är när du börjar. Likt alkohol så klarar de flesta av även cannabis på sikt, men det hänger på användningsfrekvens och övrig livsstil om man ska drabbas av beroendet.

Fredrik Wärn anser sig vara en fri själ, trots att han sitter inne i fängelset. "Mitt sinne kan de inte ta", säger han.

Nu har han tid för sig själv och ägnar tiden åt att brodera, tillverka armband, virka och läsa. Han läser Suzanne Devinskys bok Visdomskoden som är en roman som handlar om människans nedtystade historia, reinkarnation och symbolik. När han kommer ut vet han vad hans planer är.

– När jag kommer ut ska jag åka till Thailand och odla cannabis. Jag tycker plantorna är fina och så luktar de gott. Jag har vuxna barn och har bara mina egna behov att tänka på och de är inte många.

Medicinsk cannabis

I Sverige är två receptbelagda cannabispreparat godkända.

Munsprayen Sativex godkändes 2011 och används främst för behandling av spasticitet vid MS. Oljan Epidyolex godkändes 2020 och används som behandling vissa former av epilepsi. 

2021 hämtade 650 patienter ut Sativex och 29 stycken hämtade ut Epidyolex.

Läkemedelsverket kan bevilja licensansökningar på preparat som är registrerade i andra länder. 106 ansökningar beviljades 2021 och den vanligaste var Bediol där 47 ansökningar godkändes.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!