Hundratals barn och ungdomar kommer dagligen till Sverige efter att ha flytt från krigsområden och oroshärdar. De flesta av dem hamnar efter några månader i kommunala skolor runt om i landet. På många orter börjar det bli trångt i klassrummen. Runt om i landet finns det dock frisskolor som är redo att hjälpa till.
– Självklart önskar jag som rektor att vi kan sträcka ut en hand och hjälpa till i denna kris som råder. De här barnen behöver naturligtvis också det stöd och den hjälp de kan få, säger Maud Segerstedt, rektor för Engelska skolan i Eskilstuna.
På hennes skola går i dag 1330 elever. Flera av dem har invandrat till Sverige eller har föräldrar som är födda utomlands. De senaste veckorna har skolan lyckats ta emot några elever som bara bott i Sverige några månader.
– När barn slutar i de högre klasserna kan det bli öppningar. Vi har en mångkulturell skola och vi har haft glädjen och förmånen att ta emot nyanlända, säger Segerstedt.
Hittills har det annars varit svårt för friskolor att öppna sina dörrar för nyanlända elever. Detta beror på strikta krav i skollagen som reglerar hur antagningen till friskolorna ska gå till. Skolorna kan inte på egen hand välja vilka elever som ska antas. Huvudregeln är barnen antas i den ordning de står i kön. Undantag kan göras för till exempel syskon eller för de som bor nära skolan.
– Bland de här (reglerna) finns det ingen grund som man naturligt kan se passar in på nyanlända elever, säger Sofia Kalin, jurist på Skolverket.
Organisationen Friskolornas riksförbund, där Ulla Hamilton är vd, vill nu att regeringen ser över reglerna för kösystemet.
– Väldigt många frisskolor vill bidra i det läge som vi är i nu, men de riskerar att bli av med tillståndet med de regler som finns nu, säger Hamilton.
Går det att kringgå reglerna om en kommun i stället köper platser av en friskola?
– Nej, det går inte. Du får inte upphandla grundskoletjänster. Där vill vi också se en lagändring.