Diskussionen på webben har handlat om vad som gäller på stranden i Sandbankarna. Debatten startade efter att en insändare berättat att hon och henns barnbarn blivit bortkörda från bryggan. Frågan är vad som gäller. Får besökare som inte bor i området bada och får de hoppa från bryggan?
Det är viktigt att klargöra att allemansrätten, som bygger på hundraåriga sedvänjor, inte tar hänsyn till ägarförhållande, om marken är privatägd eller inte.
– Allemansrätten gäller över allt, men inte i hemfridszoner. Den innebär att du får vara på annans mark utan att prata med markägaren, men du får inte störa eller förstöra, säger Per Nilsson, handläggare på Naturvårdsverket med specialisering på allemansrätt, och forstätter:
– I grova drag går gränsen vid 20-25 meter från bostadshus.
Den här gränsdragningen gäller oavsett vad man vill nyttja; skog, ängsmark, vatten, strand eller brygga.
– Man får bada om stranden inte ligger i nära anslutning till bostadshus. Utanför hemfridszonen har vem som helst rätt att använda en strand eller brygga. På en privatägd brygga kan också vem som helst lägga till med båten.
Den svenska allemansrätten, som är inskriven i regeringsformen, är inte reglerad i alla avseenden. Av hävd brukar man dock säga att allemansrätten ger rätt att vistas på annans mark i ungefär ett dygn.