"Det stora arbetet med könsstereotypiska val måste dock börja redan i grundskolan", säger Julie Orlov, studie- och yrkesvägledare på Rekarnegymnasiet.
Statistik från SCB visar att sörmlänningarna i stor utsträckning håller sig till de traditionella könsrollerna när de väljer yrken. Kvinnor jobbar inom vård, förskola och skola. Männen jobbar inom industri eller med fordon.
Det överlägset vanligaste yrket för kvinnor i Sörmland är undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Där jobbade 3 870 kvinnor när statistiken sammanställdes 2020.
Därefter följer barnskötare (2 769), grundskollärare (2 468), vårdbiträden (1 963) och vårdare/boendestödjare (1 909).
På männens lista dyker helt andra yrken upp. Vanligast är att jobba som lager- och terminalpersonal. Där återfinns 2 029 män. Listan fortsätter med maskinställare och maskinoperatör, metallarbete (1 822), lastbilsförare med flera (1 621), träarbetare, snickare med flera (1 614) och företagssäljare (1 345).
Nästan varannan kvinna, 48,3 procent, arbetar inom offentlig sektor. Motsvarande siffra för män är 16 procent.
Julie Orlov, som arbetar som studie- och yrkesvägledare på Rekarnegymnasiet, har märkt av en viss skillnad när det kommer till elevernas val av framtida yrken. Hon upplever att fler tjejer än tidigare söker sig till mansdominerade yrken såsom exempelvis bygg och transport. Rekarnegymnasiets transportutbildning består för närvarande av 26 procent tjejer.
Vad elevernas val beror på är svårt att säga då alla elever är olika, men enligt Julie Orlov har eleverna fått en mer nyanserad bild av vad som är manligt och kvinnligt inom olika yrken. Det är mycket tack vare Rekarnegymnasiets arbete med MVP, mentorer i våldsprevention, som är ett program för skolor som går ut på att förebygga och förhindra killars och mäns våld, men även att utmana normer och könsstereotypiska föreställningar.
– Rekarnegymnasiet gör ett jättestort arbete när det kommer till jämställdhet och machokultur, något som säkert spelar in. Vi är en modellskola för just jämställdhet, främst på bygg- och anläggningsprogrammet, och har en förstelärare som arbetar med den frågan även om flera är inblandade. Det arbetet handlar både om hur man får fler tjejer att söka sig till vissa branscher men också om hur man får dem att stanna kvar. Det är ett arbete vi är väldigt stolta över.
Rekarnegymnasiet jobbar aktivt med jämställdhetsfrågor.
Det finns fortfarande en viss attityd inom några yrken, även om den har blivit bättre.
– Den jargong som finns måste branschen också jobba med att få bort och inte bara skolan. Det stora arbetet med könsstereotypiska val måste dock börja redan i grundskolan. När eleverna kommer upp på gymnasienivå har många normer redan satt sig och de är svåra att bryta.
För att hjälpa eleverna att hitta rätt är det viktigt att lära känna dem. För Julie Orlov innebär det att se till deras drömmar och intressen, men även andra faktorer spelar in, exempelvis föräldrarnas yrken, status och lön. Som studie- och yrkesvägledare finns det inga direktiv från kommunens sida gällande jämställdhetsarbete men däremot etik och riktlinjer att förhålla sig till. Där ingår det att prata öppet om allt som ungdomar vill prata om och att inte gå in med egna värderingar.
– När de gör sina val vill vi att de ska tänka utifrån det som är möjligt.