Rader av sten tyder enligt arkeologerna på att muren vid infarten till det gamla slottet i Eskilstuna, legat precis här. "Vi har fått hjälp av entreprenören gräva oss ner till de historiska kulturlagren. Annars skulle vi ha fått skotta ihjäl oss".
Marken i kvadraten som bildas mellan Klostergatan, Alfeltsgatan, Kyrkogårdsgatan och Slottsskolan i centrala Eskilstuna är just nu mer att betrakta som en krater. Om några år ska ett nytt bostadskomplex med 189 lägenheter och en förskola stå klart på den historiska marken. I området har det både funnits ett kungligt slott, Eskilstuna huus kallat och ett ännu äldre Johanniterkloster. Slottet brann 1680 och rester från byggnaden har bland annat använts till att bygga upp Stockholms slott och flera kyrkor i Eskilstunatrakten.
En stor del av marken där flerfamiljshuset med underjordiskt garage ska byggas är sedan tidigare undersökt av arkeologer. Men en markremsa intill nuvarande skolgård och en yta nära Klostergatan var ännu inte utgrävd då bygget inleddes. Enligt länsstyrelsen hade kommunen missat att söka tillstånd för att börja schakta på den delen.
– Det var privatpersoner som tipsade oss för några veckor sedan om att det togs upp ett schakt vid skolan. Den delen, som ligger i fastighetsbeteckningen Nymånen, är inte arkeologiskt undersökt sedan tidigare och därför hade inte kommunen tillstånd att gräva där, säger Fredrik Samuelsson, antikvarie på länsstyrelsen i Sörmland.
K-fast som bygger, fick då tillstånd i efterhand under förutsättning att arkeologer får övervaka arbetet. I samband med arkeologernas intåg upptäcktes att det fanns lämningar även på en annan yta som skulle ha varit undersökt redan 2014.
– Just den ytan hade inte arkeologerna tillgång till 2014 och verkar ha hamnat mellan stolarna. Ärendet har därför varit lite rörigt. Som tur var fanns en arkeolog på plats och kunde larma oss innan resterna grävts bort. Det här är en jättespännande del av Eskilstuna och det finns ett stort intresse hos allmänheten för vad som hittas, säger Fredrik Samuelsson.
Det är inte helt lätt att se, men ett stenlager som kommit fram långt nere i marken vittnar om att murarna som fungerat som infart till det gamla Vasaslottet, kan ha varit placerade just här.
– Det stämmer med hur man tror att öppningen in till borggården legat. Här har vi en stenlagd yta med en öppning i muren, säger arkeolog Erica Strengbom, som anlitats på uppdrag av länsstyrelsen.
Spår av tegel och putsrester kan härröra från det forna slottet. Här finns också benrester, keramikskärvor – bland annat från en trefotat kärl, samt ett brandlager som antas vara rester från den stora slottsbranden.
– Även ovanpå slottet har det senare byggts hus, men dessa var i trä, så det är inte lämningar efter dem vi ser här. Vi har också funnit väldigt mycket djurben vilket tyder på att dumpats avfall utanför muren.
De olika kulturlagren i marken hjälper till med dateringen. Men för att vara säker på att resterna leder tillbaka till slottstiden hoppas arkeologerna på fler fynd.
– Ett 1600-talsmynt vore perfekt, säger Erica Strengbom.
En tegelskärva med avtryck av fingrar har hittats i jordlagren under den gamla parkeringen vid Slottsskolan. "Det är alltid kul att hitta mänskliga spår", säger arkeolog Erica Strengbom.
Innan spåren av slottet försvinner för alltid ska varje sten mätas in och dokumenteras för att senare kunna lägga pussel i rapportskrivarstadiet. Arkeologernas arbete görs under stor tidspress medan grävmaskinerna i stort sett flåsar dem i nacken.
– Det arkeologiska arbetet pågår samtidigt som byggnadsarbetet fortlöper. Det finns inga planer på att stoppa bygget, säger Fredrik Samuelsson.
Eskilstuna Huus hade en stor barockträdgård, två torn och egen humlegård. Det var Gustav Vasa som såg till att Eskilstuna någon gång vid 1500-talets mitt fick sig ett eget slott. Här illustrerat i en modell från Eskilstuna stadsmuseum.