Den tragiska händelsen 2003 väckte stor uppmärksamhet när Eskilstuna-Kuriren granskade vad som hänt. Enligt larmföretaget hade en antenn monterats fel, därför gick inte signalen fram när kvinnan tryckte på knappen.
Efter det skärpte kommunen rutinerna.
— Nu görs en automatisk kontroll varje dygn och en gång i månaden kontrolleras larmet manuellt genom att kunden trycker på larmknappen, säger Juha Stenfors, enhetschef för larmgruppen vid vuxenförvaltningen.
Kvinnans larm var av den äldre, analoga typen. I dag finns modernare, digitala, larm med inbyggd kontrollfunktion.
Trots det är den helt övervägande delen av Eskilstunas närmare 2 000 larm fortfarande analoga och kommunen fortsätter installera analoga larm.
Situationen i Eskilstuna är långt ifrån unik. Det framgår av kvällens avsnitt av Uppdrag Granskning. I programmet presenteras siffror baserade på en enkät till landets alla kommuner. Av de 214 kommuner som svarade hade bara 12 gått över till digitala larm.
I Eskilstuna är en förändring på väg, men den går långsamt.
— Vi installerar cirka ett digitalt larm om dagen, nu är vi uppe i 14,3 procent. När Uppdrag Granskning gjorde sin enkät hade vi 10,9 procent, säger Juha Stenfors.
— Förra året påbörjades en inventering av samtliga larm. Vi åker ut till alla som har larm och går igenom utrustning och information. Det gör vi för att säkra den larmpark vi har, men också för att förbereda för en digitalisering.
I år ska kommunen också göra en ny upphandling av larm, vilket kommer att skynda på digitaliseringen ytterligare, säger Juha Stenfors.
Någon tidsplan finns inte och Juha Stenfors vill heller inte helt räkna ut de analoga larmen. Det finns för stora osäkerhetsfaktorer med den nuvarande tekniken, menar han.
— Vi har haft incidenter med de digitala larm vi har i dag.