– Det är jätteroligt att få uppskattning och en bekräftelse på att man är på väg åt rätt håll, säger Jonas Önnerståhl på Ösby gård utanför Eskilstuna.
Den svenska grisproduktionen är starkt pressad av konkurrens i form av import från utlandet. Trots att förbrukningen av griskött i Sverige har ökat med åtta procent sedan 1999 så har produktionen av svenskt griskött under samma period rasat med 28 procent.
I den situationen är det viktigt för svenska grisproducenter att kunna bedriva en effektiv produktion - och effektivast i Sverige är Eskilstunaföretaget Önnerståhl Smågris AB.
Företaget toppar den så kallade WinPig-listan för slaktgrisar 2013. WinPig är det datasystem för dokumentation och uppföljning som nästan alla grisproducenter i Sverige använder sig av.
– Jag har väl tänkt att det skulle vara kul att komma dit, men jag trodde inte att det skulle gå så fort.
Resultaten för 2013 visar bland annat att grisarna på Ösby gård växer med i genomsnitt hela 972 gram per dag och att dödligheten bara är en procent. Köttprocenten, som visar andelen kött på slaktkroppen, uppgår till 58,9 procent.
– Jag är en tävlingsmänniska. Det är kul att vara bäst, säger Jonas Önnerståhl.
Han har kunnat minska foderkostnaderna genom att bland annat ge djuren en billigare och näringsriktig form av foder. Varje vecka anländer en container med tolv-tretton ton deg som han blandar med mjölk i en brunn på gården bredvid svinstallarna.
– Det är smakligt. Man måste vara noga när man blandar.
Jonas Önnerståhl berättar att blandningen måste hålla rätt konsistens.
– När jag pumpar in det så ser jag hur mycket det rinner i röret. Det är inte svårare än så, men det tar ett tag att lära sig.
Blir det mer arbete?
– Ja, nu måste jag blanda. Det är ju jättemycket jobb. Det är en heldag i veckan vi lägger på det. Förut skötte datorn om det.
En annan förklaring till topplaceringen på WinPig-listan är en satsning på hygien. Jonas Önnerståhl har gjort förändringar när det gäller hur grisar leds genom gångar i svinstallarna. Äldre grisar som ska till slakt går inte i samma gångar som yngre grisar.
– En gammal gris har ju mer smittor och då för han över det på en ung gris och sen är cykeln igång och hjulet snurrar åt fel håll.
Han har även bytt tygen i tilluftskanalerna, vilket har förbättrat grisarnas lunghälsa.
Jonas Önnerståhl har för närvarande tre anställda. Han har förutom grisarna även 150 hektar åker där han odlar spannmål till djuren, korn, havre vete och åkerböna.
Ösby gård föder varje år upp 6 000 grisar. Grisarna tillbringar 32 veckor på gården från att de fötts eller köpts in till dess att de transporteras bort till slakt.
De sista 16 veckorna tillbringar de i slaktsvinstallet där de går upp cirka 100 kilo i vikt. Jonas Önnerståhl har investerat cirka tio miljoner kronor i grisstallarna sedan 1991.
Konkurrensen från importerat griskött har tilltagit. Under det senaste året har slakterierna fått svårt att få avsättning för allt svenskt griskött till den rådande prisnivån. Det har lett till att slakterier sagt upp kontrakt med en del grisproducenter.
– De kan inte sälja grisarna. Då har det varit väldigt mycket överskott. Det är många som har slutat nu. De fick inga kontrakt. Jag har fått kontrakt.
Jonas Önnerståhl säger att de svenska grisproducenterna står inför ett vägskäl.
– Att svänga åt rätt håll är att man tar ställning för den svenska modellen och djurskyddet, att det är värt nåt. Att vi har friska grisar, att vi har humana uppfödningar, att vi har humana odlingar.