Miljöinspektören Johan Edlund på Eskilstuna kommun menar att ärendet med tuppen är relativt ovanligt och att det saknas praxis att luta sig mot.
– När ett ärende överklagas till samtliga instanser och som i det här fallet för flera olika beslut så drar ärendet olyckligt nog ut på tiden, säger han.
I april meddelade mark- och miljödomstolen sin senaste dom där tuppägaren Jan Lundkvists tillstånd att ha tupp och andra fjäderfän upphävdes och ärendet skickades tillbaka till kommunen för fortsatt handläggning. En dom som grannen Erik Lindström tycker är helt rimlig.
– Kommunen har ju förstått att det är en störning med tupp i tätbebyggt område. Länsstyrelsen har förstått det. Mark- och miljödomstolen har förstått det. Den enda som inte har förstått det är ju Jan Lundkvist.
Jan Lundkvist flyttade med sin familj till Näktergalsvägen i Skogstorp 1988. När den dåvarande grannfamiljen skaffade tupp och höns och inte hade någonstans att ha dem erbjöd han sig att bygga om en bod vid tomtgränsen till hönshus. Familjerna hade sedan djuren tillsammans.
– Allt var frid och fröjd och alla tyckte att det var jättekul, säger han.
Grannhuset bytte så småningom ägare och när den nuvarande grannen Erik Lindström protesterade mot tuppen 2018 behövde Jan Lundkvist till att börja med söka tillstånd för tuppen, något som han inte hade sedan tidigare.
– Det fanns ju inte då på grund av att kravet på tillstånd infördes senare. Det räckte med grannarnas medgivande som då fanns, säger Jan Lundkvist.
– Det känns som en spark i skrevet att behöva söka tillstånd för någonting du haft i 30 år. Jag ser framför mig hur dagis har kommit förbi och tittat på hönsen och så kommer det en enda människa som ska styra vad hela området tycker.
Under hela den efterföljande processen har han varit orolig för att inte kunna behålla tuppen och hönorna. I dag har han tolv hönor och en tupp.
Kommunen gav i första vändan Jan Lundkvist tillstånd att ha 20 hönor och fem änder, men tycktes gå på grannens linje när det gällde tuppen genom att säga blankt nej. Jan Lundkvist överklagade, vilket utmynnade i att mark- och miljödomstolen slog fast att han kunde få ha tupp på vissa villkor och skickade tillbaka ärendet till kommunen.
Jan Lundkvists fastighet ligger delvis inom detaljplanelagt område. Inom sådant område krävs det tillstånd enligt Eskilstuna kommuns lokala föreskrifter för att hålla fjäderfä som inte är sällskapsdjur. De nuvarande lokala föreskrifterna antogs 2015.
– Det här är den gamla stamfastigheten. Det har ju gått djur på den här marken sedan hedenhös tid och vi har haft dem sedan 1988, säger Jan Lundkvist.
2019 gjorde kommunen ljudmätningar vid Jan Lundkvists granne Erik Lindströms fasad. När tuppen var utomhus var den maximala ljudnivån 72,7 decibel.
– Det var godkänt enligt kommunen, säger Jan Lundkvist.
Enligt Hörselskadades riksförbund är en ljudnivå på 70 decibel lika högt som ljudet från en dammsugare eller en tvättmaskin.
I december 2019 beslutade kommunen att tuppen skulle vara i ett mörklagt och ljudisolerat utrymme nattetid. Efter flera överklaganden landade ärendet återigen i mark- och miljödomstolen som kom fram till att villkoren var otillräckliga och att kommunen även borde ha utrett om tuppen kunde flyttas till en annan plats.
2022 flyttade Jan Lundkvist hönsgården till andra sidan hönshuset. Flytten innebär att hönsgården numera vetter mot obebyggd åker- och skogsmark i stället för mot grannens hus. Efter flytten ligger cirka 33 kvadratmeter av hönsgården på ej detaljplanelagt område och åtta kvadratmeter på detaljplanelagt område.
I juni 2022 gjorde kommunen nya ljudmätningar vid grannens fasad. När tuppen var utomhus uppmättes maximalt 56,9 decibel. Att ljudnivåerna var lägre än 2019 talade enligt kommunen för att flytten av hönsgården hade gett effekt. Hönsgården måste därför enligt kommunens tillståndsbeslut från augusti 2022 ligga helt och hållet bakom hönshusets knut så att hönshuset kan fungera bullerdämpande.
Efter att Jan Lundkvist satt upp halmbalar som ljudbarriärer mellan hönsgården och grannens hus bad han nämnden att göra nya ljudmätningar, något som nämnden då inte ville göra.
– Skulle det göras mätningar skulle jag få göra det med egen konsult. De skulle inte komma ut och göra något mer.
Han anlitade då ett konsultföretag som gjorde ljudmätningar och som kom fram till att de ljud tuppen ger ifrån sig när den gal ligger inom tillåtna värden med marginal.
– Grannen vägrade dock ljudmätningar vid sin fasad, säger Jan Lundkvist.
Han har även installerat en kamera i hönsgården och erbjudit kommunens tjänstemän att följa tuppen i realtid, vilket de inte velat göra.
– Jag har ju gjort allting. Det är så jag känner, säger han.
Grannen överklagade tillståndsbeslutet från 2022 eftersom han inte ville ha verksamheten så nära sin tomt.
– Jan har pratat med grannar som bor längre bort och han vill ofta gärna berätta att de minsann inte störs, men då säger ju jag att det är bara jag som har tuppen på tomtgränsen, säger Erik Lindström.
Han menar att Jan Lundkvists 5 000 kvadratmeter stora tomt erbjuder gott om alternativa placeringar. Jan Lundkvist vill inte flytta hönshuset och hönsgården någon längre sträcka eftersom han då måste dra vatten och el vilket skulle vara dyrt.
Under processens gång har Jan Lundkvist bland annat anfört att Erik Lindström var informerad om att djuren fanns när han köpte huset och att han bodde granne med tuppen många år utan att ha några invändningar innan han klagade på den 2018. Jan Lundkvist har inte fått några klagomål från andra grannar om att tuppen skulle vara störande.
– Tvärtom har grannarna skickat brev där de tar fram värdet av att ha tupp och höns i området, säger han.
Den tupp som fanns på hönsgården 2018 har bytts ut till en annan tupp som är mindre och mycket tyst. Under 2023 gjorde handläggarna vid nämnden flera besök på platsen vid olika tider på dygnet och sa då till Jan Lundkvist att de inte hörde tuppen överhuvudtaget.
Inför mark- och miljödomstolens senaste dom anförde Erik Lindström bland annat att de ljudmätningar som nämnden redan har gjort överskrider de gränser som kommunen tillämpat. Han anser dock att ljudmätningar är en olämplig metod, bland annat på grund av att de påverkas av oförutsägbara faktorer. Han anser att miljöbalkens hänsyns- och lokaliseringsregler är stöd nog för att neka tillstånd för tupphållning.
Enligt Erik Lindström stämmer det inte att han vägrat gå med på fler ljudmätningar. Han och miljökontoret planerade en mätning inomhus, men hade då svårt att hitta en tid som passade båda parter. Då kom de överens om att gå vidare i ärendet utan inomhusmätning, då det ändå inte bedömdes nödvändigt.
Erik Lindström förstår inte varför Jan Lundkvist har tillåtits att ha tupp under processens gång.
– Jag tycker att när det står föreskrivet att det krävs tillstånd för att ha tupp då tycker jag att det borde betyda att om man inte har tillstånd så får man inte ha någon tupp, säger han.
Efter att båda parter överklagat tillståndsbeslutet från 2022 vandrade ärendet via länsstyrelsen upp till mark- och miljödomstolen som i april i år kom med sin tredje dom i målet. Domstolen anser att alla ljudmätningar som gjorts varit bristfälliga. Nämnden mätte till exempel ljudet på 20 meters avstånd 2019 och på 30 meters avstånd 2022 vilket gör att mätningarna inte är jämförbara. Även de ljudmätningar som Jan Lundkvist låtit ett konsultföretag utföra anses vara bristfälliga.
Efter domen utfärdade kommunen i slutet av maj ett tidsbegränsat tillstånd som sträcker sig till den 30 september i år. Kommunen har även fattat ett beslut om att Jan Lundkvist senast den 15 augusti ska utreda ljudet från tuppen. Mätningen ska göras av en oberoende akustikkonsult som ska jämföra ljudnivån med riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning om industri och annat verksamhetsbuller som kommunen anser vara en bra guide till vilka ljudnivåer som är acceptabla i samhället.
– Besluten gäller omedelbart även om de överklagas, säger miljöinspektören Johan Edlund.
Grannen Erik Lindström är förvånad över att kommunens beslut är så likt det som mark- och miljödomstolen rev upp i sin senaste dom.
– Det var ju en solklar seger för mig. Kommunens tidigare beslut sågades ju vid fotknölarna som jag upplever det. Varenda detalj i deras beslut upphävdes, underkändes och nu fattar de ett likadant beslut.
Han konstaterar att kommunen redan tidigare gjort ljudmätningar vid hans fasad.
– Redan länsstyrelsen ifrågasatte ju varför ska de göra ljudmätningen 25 meter från djuren när djuren är en meter från min tomt.
Hans första reaktion på beslutet var att han kände sig uppgiven.
– Vi har inte kommit någonstans överhuvud taget.
Jan Lundkvist vill ha en diskussion med kommunens tjänstemän om beslutet.
– Jag vill lösa problematiken. Vad är skillnaden på de mätningar man vill ha och de som redan har gjorts? Jag har ju tagit in en konsult. Ska jag kosta på mätningar igen vill jag veta att det ger mig något i slutändan. Jag vet ju dessutom inte om akustikkonsulten blir insläppt för att göra mätningar i husliv hos grannen för han har tidigare vägrat.
Jan Lundkvist tycker att den långa processen har varit jobbig. Han känner sig påpassad av sin granne som han upplever har börjat klaga på allt möjligt som till exempel att han haft får på tomten och att han utfört grävarbeten.
–Jag är inte på något viss rädd av mig i det här ärendet, men det är olustigt.
Erik Lindström håller inte med om att han skulle ha passat på Jan Lundkvist.
– Det är ju hans uppfattning och den håller jag inte med om att jag skulle ha passat på honom på något sätt, säger Erik Lindström.
Han vill inte måla upp någon bild av en grannfejd.
– Jag vill inte gå in på några detaljer, säger han och fortsätter:
– Jag tänker inte delta i ett offentligt krig.