Magnus Lind på Eskilstuna kommun vet att Gyllenhielmska skolan behöver kärlek och omvårdnad. "Risken stor att de river sig själva annars".
För pengarna som de båda fastigheterna med själva skolan och den intillliggande lärarinnebostaden inbringar ombildas stiftelsen till en renodlad stipendiestiftelse.
– Vi hoppas att stiftelsen kan dela ut stipendier med lite större regelbundenhet från och med nästa år, säger Magnus Lind på Eskilstuna kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, som är den som är ansvarig för försäljningen.
För att den allra sista pusselbiten i en försäljning av de båda husen och de väl tilltagna tomterna ska falla på plats krävs ett formellt bildande av tomter, och här har Lantmäteriet lovat att bli klara inom ett par veckor.
För ett ombildande till enbart en stipendiestiftelse krävs ett klartecken från Kammarkollegiet.
Skolan ägs i dag av Gyllenhielmska stiftelsen, förvaltas av Eskilstuna kommun, och har redan fått svaret från Kammarkollegiet hur en försäljning bör gå till.
– Det är mycket enkelt, löd svaret. Ni ska sälja till så högt pris som möjligt för att få in så mycket pengar som möjligt till stipendiestiftelsen, säger Magnus Lind, som har läst det ursprungliga donationsbrevet från Carl Carlsson Gyllenhielm från nådens år 1629.
Säkert den äldsta byggnaden på tomterna. "Och enkupigt taktegel", säger Magnus Lind.
Han menar att kung Gustav II Adolfs halvbror var långt före sin tid som slog fast att han ville starta en av den svenska landsbygdens allra första folkskolor, och att man skulle stötta alla dem som viljan hade att läsa och bilda sig vidare.
Alternativet att försöka återskapa en skola i Gyllenhielmska skolan var en idé som dödförklarades för några år sedan då den siste hyresgästen i lärarinnebostaden flyttade ut.
– Saken undersöktes, men man kom fram till att det inte går. Det finns inga toaletter i själva skolan och heller ingen handikappanpassning. Det är för mycket som måste åtgärdas för att det åter skulle kunna tjänstgöra som en skola.
Skolsalarna har bevarats ganska intakta sedan sista lektionen ringdes ut.
– Om det hade varit den ursprungliga skolan från 1600-talet så hade saken varit i en helt annan. Självklart. Men själva skolan är ju ett 1900-talshus och samma sak gäller lärarinnebostaden.
– Det är inga kulturvärden i sig i byggnaderna.
Frågan om risk föreligger för att byggnaderna rivs besvaras med ett vet ej.
– Det blir helt upp till den eller de nya tomtägarna.
Ett par av de goda grannarna ser framtiden an med lika mycket bävan som hopp. "Vad ska det bli"? funderar Kristin och Erik.
– Allt jag vet med säkerhet är att den eller de som köper fastigheterna får fantastiskt trevliga grannar. Jag har stått i kontakt med dem under hela arbetet så här långt och de är alla mycket trevliga.