En av sedlarna kom från en bankomat i Torshälla och den andra från en butik i Eskilstuna. Men Haidar Al Kamisi upptäckte att en linje, det så kallade säkerhetsbandet, som löper längs ena kortsidan satt på olika ställen både på framsidan och baksidan. Han var övertygad om att de var falska och undersökte saken.
– Jag frågade först polisen och de sa att de inte hade någon information. Sedan gick jag till banken och frågade personalen där. De la pengarna i sin maskin och sa att de var okej, säger Haidar Al Kamisi.
Men han var ändå osäker. Det skilde cirka en centimeter på var balken satt på de olika sedlarna.
– Jag tänkte att om det är fel på pengarna måste jag byta dem. De kanske är falska och det är svårt att veta vilken som är rätt och vilken som är fel, säger Haidar Al Kamisi.
Men äkta är de. Riksbanken trycker nämligen de nya sedlarna olika med flit berättar Jan Möller, utredare på Riksbanken.
Anledningen till att balken, som kallas säkerhetsband, sitter på olika platser är att den är tjockare än resten av sedeln.
– Man tillverkar de så medvetet eftersom de inte ska ligga på varandra och bilda en puckel när sedlarna ligger i bunt. Skiftar de när man vickar på dem är de troligtvis inte falska, säger han.
Om en knapp månad, den 30 juni i år blir de gamla 20, 50 och 1000-lapparna ogiltiga. De har ersatts med nya sedlar som introducerades 3 oktober förra året. Den 3 oktober i höst släpper Riksbanken nya 100 och 500-kronorssedlar och de gamla blir ogiltiga sista juni 2017.
Säkerhetsbandet är en av flera säkerhetsåtgärder som Riksbanken satt in på de nya sedlarna för att försvåra att förfalska dem. Den skiftar mellan att visa "KR" till att visa kungakronan om man vickar på sedeln.
Men det är inte ovanligt att människor tror att riktiga sedlar är falska enligt Jan Möller.
– Många tror att de är falska och lämnar in dem till polisen, så det ligger nog en del äkta där, säger han.