Hon hade jobbat som trafiklärare i åtta år när hon i januari förra året bestämde sig för att pröva sina egna vingar. Då startade Hanna Dovsten, 31 år, upp My driving academy som franchise.
– Den största drivkraften till att starta eget var viljan att göra lite mer, få utlopp för mina idéer och få vara med och utveckla branchen framåt, säger Hanna Dovsten.
Det första halvåret hade hon hjälp av en erfaren trafiklärare, sedan drev hon skolan ensam fram till september i år. Då hade behovet ökat och hon anställde Malin Johansson, 29 år, som innan hade jobbat i 1,5 år på en annan trafikskola i Eskilstuna.
– Det roligaste är att peppa eleverna till att komma till målet och ta körkortet. Att utbilda säkra förare och se glädjen hos eleverna, säger Malin Johansson.
Att nio av tio trafikskolor i Eskilstuna drivs av män tror Hanna Dovsten till stor del är en spegling av hur det ser ut när det gäller könsfördelningen i styrelser och ledningar i stort i samhället. Men hon tror samtidigt att en förändring är på gång.
– När jag började var det inte många kvinnliga lärare, men det har blivit fler. I Eskilstuna är det ungefär 25 procent kvinnor i dag, men branschen är på väg att förändras. Bland de trafiklärare som examineras nu är det mer jämställt, men det tar ett tag innan det blir synligt på statistiken, säger Hanna Dovtsen.
En annan aspekt är att bilkörande traditionellt sett, och till stor del än i dag, förknippas med män. Att sitta bakom ratten har länge ansetts vara en manlig företeelse. Något som avspeglar sig hos trafikskolorna.
– Gamla värderingar som att män kör bättre än kvinnor har gjort att det oftast är män som har kört bil. Man har tänkt att man måste ha ett motorintresse och kunna meka bilar för att bli trafiklärare. Men bilarna har utvecklats och tekniken har blivit bättre. Vi är inga mekaniker, vi är pedagoger, säger Hanna Dovsten.
Både Hanna Dovtsen och Malin Johansson brinner för sitt yrke. Den största förmånen är att få lotsa så många till en av livets stora milstolpar.
– Det är mycket känslor inblandade, blod, svett och tårar, som man brukar säga. Det går inte alltid spikrakt framåt, man hamnar i dippar under sin utbildning. Men vi visar verkligen att vi bryr oss och får engagemang tillbaka från våra elever, säger Hanna Dovsten.