Ann-Sofie Wågström (S), ordförande i kommunfullmäktige. I juni beslutade de att överlåta ansvaret att fördela skolpengen till de tre skolnämnderna.
Det omfattande arbetet med att ändra resursfördelningsmodellen i Eskilstuna för skolan har pågått i över ett års tid. Nu har de tre skolnämnderna fattat beslut om en ny modell för skolpengen som ska börja gälla 2024.
I det slutgiltiga förslaget har inga nya pengar skjutits till. I stället är det de nuvarande resurserna som fördelats annorlunda. Ändringarna utgår från tre belopp.
Först handlar det om det så kallade grundbeloppet som går ut till alla skolor och som ska höjas rejält, för grundskolans del handlar det om ungefär 4 500 kronor mer per elev från 1 januari nästa år.
Satsningen hämtas hem delvis på den så kallade strukturersättningen. Det här är pengar som fördelas kompensatoriskt till elever med socioekonomiska utmaningar. I den nya modellen halveras tårtbiten för ersättningen – från 9 till 4,5 procent av den totala ramtilldelningen. Också detta börjar gälla från den 1 januari.
Slutligen påverkas tilläggsbeloppet. Fram tills nu har de kommunala skolorna, likt de fristående, kunnat ansöka om extra pengar till elever med medicinska, fysiska och psykiska behov. Nu plockas den sistnämnda kategorin bort – som främst rör elever med neuropsykiatriska funktionshinder, så kallade NPF-diagnoser. Det ska samtidigt fortsatt gå att söka extra medel för elever med medicinska och fysiska behov. Den här ändringen sker först till terminsstart hösten 2024.
När de ändrade premisserna stoppats in i räknemaskinen förändras fördelningen av kommunens pengapåse.
För att synliggöra hur det skulle kunna slå mot skolorna har barn- och utbildningsförvaltningen låtit göra en simulering som bygger på siffrorna för utbetalt belopp 2023.
Tidningen har tagit del av simuleringen, där de kommunala grundskolorna listats utifrån vilka som påverkas mest.
Högst blir fallet för Lagersbergsskolan, som i dag har det tredje största strukturtillägget bland kommunens grundskolor, och som även hör till dem som får mest i tilläggsbelopp. Om årets pengar i stället hade fördelats enligt den nya modellen skulle skolan gått miste om 3 344 000 kronor, enligt simuleringen.
För Lagersbergsskolan väntar mindre pengar i strukturersättning och tilläggsbelopp.
Näst sämst ut kommer Lundbyskolan med 1 601 000 kronor mindre, följt av Edvardslundsskolan och Fröslundaskolan med en dryg miljon mindre var i fördelade resurser.
Strax under miljonen landar sedan Björktorpsskolan på minus 845 000 och Årbyskolan på minus 830 000 kronor.
Den största vinnaren i simuleringen är Gökstensskolan som enligt beräkningen hade fått 2 421 000 kronor mer i år med nya modellen. Därefter följer Djurgårdsskolan, Tegelviken och Munktellskolan som alla hade fått över 1,1 miljoner kronor mer vardera.
Cecilia Rahbek Nöhr, ordförande för Sveriges lärare i Eskilstuna
– Flera av skolorna som drabbas hårdast finns i utsatta områden och när det handlar om Lundbyskolan så har man i stället många elever med NPF-diagnoser där som man inte kommer få ersättning för som tidigare, säger Cecilia Rahbeck Nöhr, ordförande för Sveriges lärare i Eskilstuna.
Hon påtalar att det funnits risker även med det gamla systemet, då vissa skolor fått för lite pengar i grundbelopp. Samtidigt känner fackförbundet en oro för hur den nya fördelningen ska påverka skolorna som blir av med pengar, inte minst de i utsatta områden.
– Vi håller med om att det är bra att höja grundbeloppet så det blir tillräckligt stort för alla. Samtidigt har vi stora sociala utmaningar i den här staden med den våldsutveckling vi sett de senast åren och med en bostadssegregation som spiller över på alla våra verksamheter.
Kan det här få stor påverkan på skolorna?
– Ja, och när det gäller skolorna i utsatta områden så förlorar de redan mycket då många elever slutar på grund av att folk flyttar från de här områdena, så har det sett ut under hela det här läsåret och förgående vår, vilket också påverkar.
Fröslundaskolan och Årbyskolan hör till de stora förlorarna. Samtidigt får de fortsatt mest pengar av alla skolor, med över 15 000 kronor per elev jämfört med Gökstensskolan med under 7 000 kronor per elev.
Mikael Edlund (S), nämndordförande i grundskolenämnden, menar att det inte går att prata om hur fördelningen mellan skolorna kommer se ut förrän statsbidragen lagts ovanpå kommunens siffror.
Simuleringen visar på hur det är många skolor i Eskilstunas socioekonomiskt utsatta områden som förlorar mycket pengar med den nya modellen. Hur motiverar ni det?
– I simuleringen är inte statsbidragen inräknade utan de kommer vi fördela vid nästa nämnd och där jobbar vi på en modell som gör att bidragen får lite större effekt på de socioekonomiska faktorerna. Först då kommer hela skolpengen bli klar och därför är inte simuleringen sanningen, utan bara en del av underlaget.
Lagersbergsskolan får det största tappet. Kompenseras skolan för det?
– Det är det som är meningen med statsbidragen. Vi vill ha en långsiktigt hållbar modell för kommunens pengar. Och just nu jobbar förvaltningen för fullt med att kvalitetssäkra siffrorna för statsbidragen. Det handlar i storleksordningen om belopp på 80-100 miljoner kronor som kommer till. Där har det tidigare riktats kritik mot att vi gör oss för beroende av statsbidrag med den nya modellen. Men då har jag svarat att vi redan är lika beroende av statsbidrag i dag, så jag förstår inte grundfrågan.
Mikael Edlund (S), ordförande för grundskolenämnden och skolpolitiskt kommunalråd i Eskilstuna kommun.
Men stämmer det inte att ni gör er mer beroende av statsbidrag för de här skolorna som är mest utsatta?
– Jo, men om det skulle visa sig att vi får noll i statsbidrag, så är det upp till nämnden att göra en ny fördelning. Från och med i år ligger hela ansvaret för fördelning av skolpengen på grundskolenämnden och det är vår uppgift att se till att vi har en likvärdig skola som ger eleverna likvärdiga möjligheter att klara sig. Nu kommer till exempel Årbyskolan och Lagersbergsskolan i stället få ta del av större delar av statsbidragen. Men vi kommer så klart följa upp det här oerhört noga och göra justeringar om det skulle slå fel.
Det har länge funnits diskussioner kring tilläggsbeloppet. Kan du se att det skulle kunna uppstå en ny oro för att de här eleverna inte kommer få rätt stöd när modellen ändras?
– När grundbeloppet höjs med flera tusen kronor per elev får rektorerna en större budget som de kan planera utifrån, i stället för att de i efterhand ska söka pengar som de ändå inte är säkra på om de kommer få del av. Vi har sett att det där inte funkar. Och när jag pratat med representanter för funktionshinderrörelsen så har de uttryckt kritik mot det gamla systemet för att det varit för godtyckligt. Nu har vi i stället lagt pengarna i grundbeloppet så att rektorerna har de från början.