Övervakningskamerorna ska nu utvärderas.
– I en skolmiljö där unga vuxna vistas varje dag väger integritetsskyddet fantastiskt tungt jämfört med på exempelvis en pendlarparkering, där människor inte uppehåller sig stadigvarande och där bevakningsintresset kanske väger lite tyngre istället, säger Håkan Söderberg, säkerhetschef på Eskilstuna kommun.
Tidningen har tagit del av statistik över kommunens kamerabevakning. Av totalt 326 redovisade bevakningskameror är 296 installerade på grundskolor och på gymnasier.
Skolorna bevakas i olika stor omfattning. Flest kameror inomhus – 50 stycken – sitter på Rinmangymnasiet.
Årbyskolan har 34 kameror inomhus och 17 utomhus och Gökstensskolan är grundskolan som kamerabevakar sina elever flitigast inomhus, med 46 kameror uppsatta.
För dessa inomhuskameror krävs inget särskilt tillstånd, så länge de inte filmar offentliga ytor som exempelvis entréer eller vägen till rektorsexpedition.
Istället har skolan ett eget ansvar att se till så att bevakningen sker i enlighet med lagen om skydd av personuppgifter och kamerabevakningslagen.
Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, har tagit fram en guide för skolor som vill kamerabevaka. I den står det att barn som utgångspunkt har rätt att slippa bli kameraövervakade i skolan. För att bevakningen ändå ska vara tillåten måste det finnas ett särskilt bevakningsintresse som ”väger tyngre än det mycket tungt vägande integritetsskyddsintresse som finns på skolor”.
Skolan ska i ett sådant fall kunna redogöra för händelser på den specifika platsen som motiverar kamerabevakning. Övervakningen får inte ske i förebyggande syfte och det måste gå att motivera varför andra alternativa åtgärder inte är tillräckliga.
Årbyskolan är enda skolan med både inomhus- och utomhuskameror. Totalt har skolan 51 kameror uppsatta.
Det kan till exempel handla om bevakning av ett kapprum där det varit återkommande problem med skadegörelse och stöld, säger Söderberg.
Du måste alltså i varje separat fall kunna motivera varför just den här enskilda kameran är det bästa alternativet?
– Ja, det stämmer.
Det låter som att mer omfattande kamerabevakning på en skola då är svår att förena med lagstiftningen?
– Så kan det vara.
Enligt den rutin som tagits fram för kommunen måste skolorna genomföra en risk- och konsekvensanalys som klarar Imy:s krav.
– När en skola sedan vill sätta upp en kamera ska rektor ta kontakt med vår stödenhet på kommunen, där den tekniska sakkompetensen finns. De gör sedan en bedömning av ifall vi kan sätta upp en kamera på platsen utifrån lagstiftningen och hur vi kan underbygga beslutet så att vi kan klara en flygande besiktning från Imy. Kan vi inte göra det på ett bra sätt så borde det troligtvis leda till vite, säger Håkan Söderberg.
Detta drabbade nyligen Aspuddens skola i Stockholms kommun. Skolan har sedan 2014 haft 50 övervakningskameror uppsatta, bland annat i kapprum och utanför toaletter. Men då en förälder ifrågasatt mängden kameror har Imy nu underkänt bevakningen som alltför omfattande och förelagt skolan att betala 800 000 kronor i vite.
Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, är tillsynsmyndighet för kamerabevakningen.
Beslutet som vann laga kraft i veckan får direkta konsekvenser för hela Kommunsverige, säger förvaltningschef Lina Axelsson Kihlblom på barn- och utbildingsförvaltningen.
– Nu har vi rivstartat arbetet med att se över hur vi använder oss av kameror i våra skolor. Vi ser att rättsläget har ändrats och då måste vi göra en konsekvensanalys utifrån det.
Vet ni om de kameror som sitter uppe på skolorna följer gällande lagstiftning?
– När domen kom sade vi att vi måste gå igenom alla kameror ytterligare en gång. Det här är ett jobb som ständigt måste pågå.
Vi måste gå igenom alla kameror ytterligare en gång, säger förvaltningschef Lina Axelsson Kihlblom på barn- och utbildningsförvaltningen.
Men om det handlar om 46 kameror på en enskild skola. Har ni dokumenterat att det finns skäl för att ha alla dem uppsatta?
– Här måste vi titta på vad som gällde vid tidpunkten när vi satte upp kamerorna. Är det sedan något vi behöver ta bort eller lägga till? Det här är ett ständigt arbete eftersom det finns olika lagstiftningar att ta hänsyn till och där den nya domen nu ger oss bättre möjligheter att förstå hur lagen ska tolkas.
Hur tar ni emot domen? Den påverkar ändå era möjligheter att använda kameror?
– Jag recenserar varken en domstol eller lagstiftningen. Jag tänker att alla nya förtydliganden om hur saker ska tillämpas är väldigt bra så att vi får hjälp med att göra rätt. Vårt mål är att personal och elever ska vara trygga i skolan och då kan kameror på platser där det är befogat vara en viktig del av det, men är det inte befogat ska vi inte heller ha dem.