Kartläggningen, som går under namnet "Bäst att leva", presenterar en sammanställning av landets kommuner och städer, rankade från bäst till sämst.
Stadsdelen Snopptorp hamnar högst upp i listan, följt av Mesta-Borsökna och Trumtorp-Odlaren-Hagnestahill.
Så varför ska man bo i Snopptorp? När tidningen besöker vinnarområdet under fredagsförmiddagen är det vanligaste svaret på frågan att "det är så lugnt och skönt här" eller "det är så nära till naturen och Vilsta".
Fredrik Beiertz och hans familj har bott i området i tre år.
– Vi trivs hur bra som helst. Det är ett väldigt barnvänligt område med många fina lekparker och nära till naturen. Det märks att antalet barnfamiljer har ökat i området också. Härom dagen när vi var i lekparken var det helt fullt, säger han.
Birgitta Strindwall och hunden Eyja bor också i området. De flyttade hit efter pandemin.
– Jag blev svårt sjuk i Corona och låg i respirator ett tag. Efter det blev det för mycket att ta hand om vårat hus, så då hittade vi en lägenhet här och flyttade hit. Tanken var att vi bara skulle bo här ett tag men vi trivs hur bra som helst.
En annan boende i området berättar en liknande historia om hur lägenheten i området till en början var en tillfällig lösning för att sedan bli permanent.
– Jag vill aldrig flytta härifrån, säger kvinnan som vill vara anonym.
I lekparken hittar vi kompisarna Melker och Nord som är på plats med deras mor-och farföräldrar. På frågan om de gillar lekparken utbrister de ett högljutt "JA".
Enligt Robin Svensén, som utfört undersökningen i samarbete med Fonus, är Snopptorp ett tryggt område.
– Utifrån vad vi kan se i statistiken är Snopptorp ett tryggt område med relativt låga bostadspriser och bra skola. Sedan kanske det inte har det mest attraktiva områdesnamnet, men man kan inte få allt, säger Robin Svensén.
Blanche Sande som är redaktör för Bäst att leva berättar att idén bakom undersökningen är att undersöka var man får mest för pengarna.
– I en tid där det är väldigt dyrt att bo i storstäder blir det extra intressant. Mycket riktigt är det ett tydligt mönster att man i allmänhet har mer samhällsservice i och omkring större städer, men ofta också högre otrygghet och dyrare bostadspriser, säger hon.
Undersökningen mäts utifrån åtta olika kategorier: utbildning, jobb och karriär, trygghet, fritid, offentlig ekonomi, vård och omsorg, infrastruktur, serviceutbud och privatekonomi. Där varje kategori betygsätts utifrån en skala på ett till fem.
Kategorin som fick högst betyg i Eskilstuna var serviceutbudet. En kategori som mäter "butiksutbud i centrum, tillgång till matbutiker, restauranger och återvinningscentral".
På kommunnivå hamnar Eskilstuna på plats 127 av landets 290 kommuner.
– Den stora utmaningen är förstås att sätta fingret på vad som gör en kommun bäst att leva i när människor har så olika preferenser. En kommentar jag ofta får är att Norrlandskommunerna hade hamnat mycket längre ner om medeltemperatur varit en faktor, men samtidigt finns det människor som gillar kyla. Vi har försökt att bara väga in saker som endera är positiva eller åtminstone neutrala för de allra flesta. Till exempel kanske inte alla tycker det är viktigt att ha bra skolor i närområdet, men det är i alla fall få som ser det som ett problem, säger Blanch Sande.