En person som fått en arbetsmarknadsinsats sponsrad av kommunen förfalskade ett provsvar för att slippa skriva på ett anställningsavtal – i stället för att bli självförsörjande åkte hen utomlands.
1. Förfalskat anställningsavtal gav uppehållstillstånd
En hyresvärd kontaktade kommunens specialgrupp då denne upptäckt att en bostadssökande förfalskat ett anställningsavtal. Personen visar sig ha försörjningsstöd och påstår sig alltså samtidigt ha ett fast jobb. Personen har också ett uppehållstillstånd som misstänks ha getts mot bakgrund av det förfalskade anställningsintyget.
– Det är tre system som möjliggörs genom förfalskningen. Rent juridiskt sett har dock personen fortsatt rätt till försörjningsstöd eftersom uppehållstillståndet finns, säger Simon Brunner, teamledare för kommunens grupp för felaktiga utbetalningar (FUT).
I stället överlämnar kommunen informationen till Migrationsverket. Först om de kan konstatera att anställningsintyget är förfalskat kan kommunen veta att försörjningsstödet getts på felaktiga grunder.
Ingen polisanmälan görs i avvaktan på Migrationsverkets beslut.
2. Förfalskade PCR-test för att åka utomlands i stället för att få fast tjänst
En person som haft försörjningsstöd i över ett år erbjöds en kommunal arbetsmarknadsinsats i form av en praktik. Målet var att det skulle leda till anställning genom en extratjänst som kommunen finansierar. När praktiktiden var slut kallades brukaren in på ett möte för att skriva anställningsavtal – men dök aldrig upp.
– När vi sedan fick tag på personen uppgav hen att hen var sjuk och inkom med ett positivt covid-testsvar. Samtidigt får vi information om att brukaren uttalat till kollegor att hen ämnar att åka utomlands vid praktikperiodens slut, säger Simon Brunner.
Provsvaret visade sig vara förfalskat, varpå klienten kallas in på ett möte och avkrävs pass. Då erkänner hen brottet.
– Här har vi alltså en person vars framtid på arbetsmarknaden kommunen engagerat sig i, som väljer att åka utomlands och förfalska ett testsvar när denne ges möjlighet till en egen försörjning. Istället för att skjuta upp resan, få ett jobb och spara pengar gör man såhär istället, säger Simon Brunner.
En polisanmälan väntas lämnas in under februari.
Har den här personen försummat sina chanser till ytterligare sociala insatser?
– Nej, du blir aldrig utfryst från ekonomiskt bistånd. Klienten kanske får avslag en eller två månader efteråt, men sedan kan de lyfta pengar igen. Konsekvenserna från oss är väldigt små, därför behöver rättsväsendet se till att det finns ett adekvat straff.
3. Hemvändare med ombud
I oktober 2021 görs en anonym anmälan till kommunens FUT-grupp. Tipset gäller en brukare som befinner sig utomlands och ska ha gjort det sedan flera månader.
– Vi kollar närmare på omständigheterna och ser att personen meddelat att hen lider av psykisk ohälsa, vilket resulterat i att en familjemedlem tagit hand om kontakten med socialtjänsten. Vi ser att personen har ett uppehållstillstånd och stämmer av med Migrationsverket som bekräftar att personen befinner sig utomlands, och har varit det sedan januari samma år. Vi har alltså betalat ut pengar till en person som inte befunnit sig i Sverige på tio månader, säger Simon Brunner.
Han fortsätter.
– Personen befinner sig i det krigsdrabbade land personen flytt ifrån, och det väcker förstås frågor. Att överhuvudtaget åka utomlands när man tar emot bistånd är väldigt starkt kopplat till attityderna vi ser. Man blir förbannad.
En polisanmälan väntas lämnas in i februari.
Läs också ► Kommunens specialgrupp ska stoppa bidragsfusket