"Yrket kan vi redan, men vi behöver lära oss de nya rutinerna. Det viktigaste är att få språket. Kommunikation kan lösa svåra situationer tillsammans med patienter och kollegor", konstaterar Mahnaz Shariatkhah, Nazanin Bakhshizadeh och Hanane Missaoui i samtalet med Folkhögskolans Anna Tunel.
Tårarna rinner nedför Nazanin Bakhshizadehs kinder när hon berättar om alla utmaningar hon fått forcera på sin väg hit, och om alla snälla kollegor och andra människor som hjälpt och hjälper henne komma i ordning och finna sin plats i Eskilstuna och på Mälarsjukhuset.
Hon är röntgensjuksköterska från Iran, har rekryterats av regionen till radiologen på Mälarsjukhuset, och bockar nu av de nödvändiga proven och kurserna på väg till en svensk sjuksköterskelegitimation. På vägen erbjuds socialt stöd och gemenskap och grunden till ett socialt nätverk i stan.
– Det är så värdefullt att få den här intensivhjälpen med språket, med att tolka alla sociala koder och att förstå det svenska sjukvårdssystemet. Jag känner mig så otroligt ödmjuk över all fin hjälp vi får här.
Tillsammans med barnmorskan Mahnaz Shariatkhah från Iran, barnsjuksköterskan Hanane Missaoui från Tunisien och en stor grupp andra arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU, tillbringar Nazanin ett antal timmar i veckan på Folkhögskolan. På uppdrag av regionen arrangerar skolan utbildning för utlandsrekryterad sjukvårdspersonal, sedan 2021 enligt formen Kliv; kvalificerade legitimationsyrkens introduktion i vården.
Här får de flesta studera med lön, och slussas in i jobbet och till en legitimation så snabbt som möjligt. Bland personalen finns en barnmorska, en sjuksköterska och lärare i svenska som andraspråk.
– Vi i Sverige behöver er så himla mycket. Och som en stor bonus är ni så fina människor allihop, så ambitiösa och ivriga att komma ut och hjälpa till, säger Anna Tunel, biträdande rektor för Kliv och vårdintroduktion på Folkhögskolan, till sina entusiastiska elever.
Här pågår individanpassad undervisning och stöttning, men även viktig social samvaro.
– Vi har after work och trevligt umgänge på kvällarna, och kan också hjälpa till med att ordna bostad, barnomsorg och annat praktiskt. Att umgås privat med andra akademiker ger en så stor effekt. Bara det att kunna hälsa på någon i sjukhuskorridorerna betyder mycket när man är ny på arbetsplatsen och i landet. Det ger en känsla av tillhörighet, konstaterar Anna.
"Vägen till en svensk legitimation är lång och krokig för vårdpersonal från länder utanför EU, vi stöttar längs vägen så långt vi bara kan med kunskaper och med att underlätta övergången till svenska förhållanden", säger Anna Tunel på Eskilstuna Folkhögskola och öser beröm över sina elever.
De tre vännerna på kursen intygar att det stämmer. De vill ta alla chanser de får till nya kontakter, och till att bredda språkkunskaperna.
– Yrket kan vi ju redan, men det är så jätteviktigt att kollegorna och våra patienter förstår och litar på oss, att vi förstår dem till 100 procent och att vi får lära oss hur den sörmländska sjukvården är organiserad.
De tre kvinnorna svarar snabbt ett bestämt och unisont "ja" på frågan om de tänker sig stanna kvar på sina tjänster i Eskilstuna när de fått sin legitimation.
– Här trivs vi, har fått fina vänner, fantastiska kollegor och bra jobb. Nu vill vi ge tillbaka till samhället.
Undervisningen och stödet för den utlandsrekryterade vårdpersonalen är individanpassad. Men vissa lektioner är gemensamma, som den här förmiddagens temadiskussion om etik och moral, ledd av sjuksköterskan Nikolaos Plakidis.
Sammanlagt får just nu runt 45 personer stöd och undervisning i Kliv. Eskilstuna Folkhögskola ger samtidigt vårdintroduktion till ett antal sjukvårdsutbildade asylsökande via Arbetsförmedlingen.
– Många sjuksköterskor, barnmorskor och läkare vi utlandsrekryterar säger att de väljer att komma till Sörmland just tack vare det här konceptet. Och våra avdelningschefer är kända för att ta väl hand om våra rekryteringar, konstaterar Helena Ossmark, regionens samordnare för utlandsutbildad sjukvårdspersonal.