Antikvarien Louise Hackelberg från Eskilstuna stadsmuseum i källaren på Lagersbergs säteri.
Louise Hackelberg är antikvarie och arkeolog samt ansvarig för Lagersbergs säteri på Eskilstuna stadsmuseum. Hon säger att guiderna på Lagersbergs säteri ofta har fått frågan av besökare om hur gammalt huset är.
– Det har vi inte alltid kunnat svara så himla bra på.
Åtminstone inte innan det på hennes initiativ gjordes en arkeologisk undersökning av husets källare med sina ålderdomliga valv på hösten 2021. Resultaten presenterade hon för en bredare allmänhet den 15 juni i år vid en fullbokad föreläsning på Lagersbergs säteri där en tur ner i källaren ingick.
Bakgrunden till undersökningen var att man ville kunna datera källaren samtidigt som mycket tydde på att det fanns fler intressanta saker att upptäcka. 2011 hade det gjorts många arkeologiska fynd i närheten av säteriet i samband med att det drogs fjärrvärme.
Stiftelsen Lagersberg övertygades så småningom om att bekosta en arkeologisk utgrävning av huvudbyggnadens källare där man bland annat funnit ett handtag till ett kokkärl i en jordhög samt glasskärvor och skelettdelar från djur. Utgrävningen gjordes av Louise Hackelberg och två andra arkeologer.
– Man analyserade jorden och kunde se vad de som har bott här har ätit och vad man har odlat, säger hon.
Erica Strengbom, Susanne Granlund och Louise Hackelberg under utgrävningen i källaren.
De hade utgått från att källaren använts som matkällare, vilket var vanligt på den tiden. De hittade många spår av olika växter, bland annat trädgårdsväxter som kål och isop.
– Man hittade till exempel en fikonkärna vilket var fantastiskt, säger Louise Hackelberg.
– Fikon är ju en importerad vara och om man tänker sig att den kom hit till Lagersberg redan på 1600-talet så är det ju såklart lite svindlande.
Louise berättar att Isop förr användes för att bota krämpor som löss, hosta, lungsot, tandvärk och bölder.
– Kål har odlats sedan medeltiden i köksträdgårdar.
– Det verkar ha varit vanligt att man åt abborre och sill här.
Intressanta fynd i källaren, bland annat i form av ett handtag till ett kokkärl, gjorde att man beslutade sig för att göra en grundligare undersökning.
En bränd havrekärna och höga koncentrationer av fiskben och fiskfjäll tyder på att platsen kan ha varit ett kök.
– Källaren kan troligtvis dateras till sent 1500-tal, tidigt 1600-tal. Man har använt källaren som förvaringsplats för medicinalväxter, trädgårdsväxter, kött och fisk. Undersökningen gav också ganska så starka indikationer på att man har använt källaren som kök. Det var inte vad vi hade tänkt oss från början.
Själva gården är dock mycket äldre än den källare och huvudbyggnad som står på platsen idag.
– Den här gården fanns redan på järnåldern, det vet vi tack vare att gården hette Hunsta som är ett gammalt ortsnamn som man kan datera till järnåldern.
Det var först på 1600-talet som gården byggdes ut och blev pampig. Erik Dryselius Lagerqvist som var borgmästare i Torshälla/Eskilstuna fick gården som tjänstebostad och flyttade dit med sin fru Maria Elofsdotter. Erik Dryselius Lagerqvist hade blivit adlad och gården omvandlades till ett säteri vilket innebar att han inte behövde betala skatt på den avkastning som jorden gav.
Frågan om hur gammalt huset är har inte haft något säkert svar. Nu har källaren daterats till sent 1500-tal, tidigt 1600-tal.
Under 1700-talet ägdes säteriet av familjen von Siegroth. Vid mitten av 1700-talet fick gården det utseende den har i dag. Sedan 1991 ägs och förvaltas det av Stiftelsen Lagersberg.
För den som vill besöka säteriet i sommar är det öppet varje dag klockan 13-16 till och med den 16 juli. Det ges gratis visningar varje dag.
– Vi har öppet i vårt café där vi har hembakt bröd, säger Louise Hackelberg.