Daniel Sandberg, chef för begravningsverksamheten, visar beredskapsmarken för krigsgravar som ligger bredvid S:t Eskils kyrkogård.
Det är Svenska kyrkan som ansvarar för att begrava de som dött i både fredstid och krig.
– Det är så mänskligt att man tar hand om de som har gått bort. Det är jätteviktigt för de anhöriga och för alla. Tänk dig själv att se stora högar med döda människor och ingen gör någonting åt det, säger Daniel Sandberg som är chef för begravningsverksamheten i Eskilstuna pastorat.
Fram till år 2 000 fanns en rekommendation om att Svenska kyrkan skulle hålla mark tillgänglig för gravplatser åt fem procent av befolkningen i händelse av krig. Det är en rekommendationen som nu har återinförts i samband med att beredskapen höjts.
– Man plockar upp de kris- och beredskapsplaner som har funnits förut och går igenom dem och aktualiserar dem, säger Daniel Sandberg och fortsätter:
– Våra planer är ju från slutet av 80-talet. Vi var faktiskt väldigt duktiga på beredskap tidigare i Sverige. Nu måste vi lyfta beredskapen igen.
För Eskilstuna tätorts del handlar det om 5 000 krigsgravar. De tilltänkta gravarnas placering är på en åker bredvid S:t Eskils kyrkogård. Marken tillhör Svenska kyrkan och har använts som odlingsmark i syfte att hålla den öppen.
– Den har vi faktiskt behållit. Vi har valt att inte belägga den ytan, säger Sandberg.
– Man får plats med en 5 000 gravar där.
Kyrkogårdsverksamheten ser även över vilket material som finns tillgängligt.
– Hur många spadar har vi om vi måste handgräva allting till exempel?
De 30 personer som arbetar året runt med begravningsverksamheten kommer att krigsplaceras så att de kan utföra begravningar även i krigstid.
– I värsta scenariot finns det inget drivmedel, ingen el. Då ska vi bara tillgodose att gravsätta människor och bokföra var de ligger så att man kan följa upp det.
Enligt Daniel Sandberg ser man över tillgången på spadar eftersom man kan komma att behöva handgräva krigsgravarna.
Eftersom krematorierna inte skulle fungera utgår man i planeringen från kistbegravningar.
– Då gravsätter man på ett enkeldjup – 1,60 meter – för att sedan eventuellt kunna att gräva upp och flytta stoftet om det är möjligt.
– Så får man ett kors eller en pinne som visar namnet på personen som ligger här. Man får bokföra på papper, men har man tur kan man i alla fall ha el så att man kan driva en laptop och ha en sticka att uppdatera också.
Om många behöver begravas samtidigt kommer en lång grav att grävas där kistorna ställs snyggt på rad med 40 centimeters mellanrum.
– Om 200 går bort samtidigt kan du inte gräva enskilda gravar och sänka i varje, säger han.
Daniel Sandberg berättar att gravarna kommer att förses med ett kors eller en pinne som visar namnet på den begravda personen.
Svenska kyrkan ser även över tillgången på kistor.
– Det tillgodoses idag oftast från en begravningsbyrå. I en första fas handlar det om att se över hur stora lager begravningsbyråerna i Sverige har på kistor. Eller om vi som begravningsverksamhet måste ha ett eget lager, säger Daniel Sandberg.
Kyrkogårdsverksamheten i Eskilstuna har två bränsletankar som rymmer 3 000 liter vardera. En tank är för bensin och den andra för diesel eller HVO.
– Vi ska öka dem till 5 000 liter.
Kyrkogårdsverksamheten kommer att börja lagra mer bränsle till sina maskiner.
Eskilstuna pastorat har haft möte med de andra församlingarna i Rekarne kontrakt och med Eskilstuna kommun för att prata om hur man ska samverka kring beredskapen.
– Det är ett jätteviktigt arbete som måste göras. Beredskapsplanerna behöver aktualiseras hela tiden och inte bara nu när det känns som att krisen står runt hörnet.