Robert Fahlin, 41, var på väg hem till stan från sommarstugan i Hållsta-trakten. I höjd med den gamla Skogstorpssågen fick han syn på något som rörde på sig.
– Man såg ögonen i dikeskanten. Jag tänkte: "Det där ser inte ut som en katt." Ögonen glänste inte på samma vis som en vanlig katt och den var för hög för att vara en grävling. Jag körde lite sakta och hoppades att den inte skulle hoppa upp på vägen.
Robert körde sakta förbi djuret och förstod då att det rörde sig om ett lodjur. Han bestämde sig därför för att vända – i hopp om att se det igen.
– Jag tänkte att den skulle vara borta när jag kom fram, men jag gjorde det på vinst och förlust.
När han kom tillbaka satt lodjuret i en gatukorsning – men gick sedan därifrån. Efter en kort stund var den dock tillbaka och gick mot bilen där Robert satt.
– Jag tänkte: "wow". Det var häftigt. Jag funderade på att gå ur bilen men kom fram till att det var dumt att skrämma den på det sättet, säger han
Robert berättar att han tidigare sett lodjur – men då på håll. Att se ett så nära var något annat. Med det sagt vill han uppmana Eskilstunaborna att låta lodjuret vara ifred.
– Spring inte ut och leta efter det, säger han.