Mikael Bergfors oroar sig mycket för sin demenssjuka mamma. Att hon skulle behöva skaffa ett bank-id och lära sig att använda en surfplatta blev sista strået för honom. "Jag vill inte vara negativ, hemtjänsten gör ett jättebra jobb. Men jag ifrågasätter ett samhälle som gör så här mot sina äldre" säger han.
96-åriga Maj-Britt Bergfors har bott i samma lägenhet i centrala Eskilstuna sedan 70-talet. Hemtjänsten kommer fyra gånger om dagen, och hennes tre barn, numera pensionerade, hjälper till så mycket de kan. Hon har tre olika sorters demens.
För en vecka sedan fick hon ett brev från äldrevården om att hon skulle skaffa ett digitalt bank-id och börja handla sin mat på en surfplatta.
– Hur kan man lämna en sådan här lapp till en dement person? Hon vet ju inte ens vad en surfplatta är, säger Mikael Bergfors, Maj-Britts son.
Mikael Bergfors går runt i sin mammas lägenhet och oroar sig. Han berättar för henne vad äldrevården vill införa, försöker förklara vad en surfplatta är och varför hon ska lära sig att använda en.
– Oj, det låter jobbigt. Det tror jag inte att jag klarar av, säger hon och skakar på huvudet.
Han visar upp shoppinglistan de lämnar till hemtjänsten varje vecka. Det är Mikael som fyller i vad som behövs och hur mycket. Maj-Britts plånbok har de gömt, sedan någon kom in i lägenheten och sade att han skulle kolla brandvarnaren och gick därifrån med Maj-Britts kontokort och legitimation. En av anledningarna till omställningen är att stöldrisken minskar om inköpen går genom bank-id.
– Att bank-id skulle vara säkrare, det ifrågasätter jag. Hemtjänsten har ju hennes kort och kod iallafall, det kan ju inte bli säkrare om de har detaljerna till hennes bank-id. Nu har hon ett kort där jag sätter över pengar en gång i veckan, men vad skulle kunna hända om fel person får tag i hela hennes bank-id? Säger Mikael Bergfors.
Mikael fyller i inköpslistan varje vecka, och lämnar till hemtjänst. Maj-Britt vet inte själv vad som finns i kylen, och behöver hjälp med allt från att skriva listan till att packa upp matkassarna.
Malin Sjöberg, avdelningschef inom äldreomsorgen, menar att omställningen inte är helt färdigplanerad, och att de fortfarande letar efter lösningar som kan passa personer som Maj-Britt.
– Hemtjänsten ska inte pressa någon att skaffa ett bank-id som inte kommer klara av det. Det kommer inte vara som med korten, att hemtjänsten har hand om dina uppgifter åt dig. Om man inte kan ha ett bank-id får vi hitta en annan lösning. Det är ju inte säkert, varken för brukaren eller medarbetaren, säger hon.
Enligt Malin Sjöberg har brevet skapat oro bland många som tagit emot det, och hon och äldreomsorgens chef Fridha Söderqvist har tagit emot en strid ström av samtal från brukare och anhöriga som är rädda att de inte kommer kunna använda ett bank-id eller en surfplatta.
– Vi kommer införa digitala inköp. Så är det. Vi är mitt uppe i en förflyttning vi måste göra för att klara av utmaningarna vi står inför. Andelen äldre ökar, men det gör inte andelen personer i arbetsför ålder. Vi kommer ha ännu större svårigheter med rekrytering i framtiden än vi redan har. Vi tar hjälp av digitala hjälpmedel nu, så att vi kan frigöra fler resurser till omsorg.
"Det känns osäkert att allt ska gå online. Äldre behöver fysisk kontakt, även om det bara är någon som kommer upp och hämtar en nota" säger Mikael Bergfors.
Omställningen kommer enligt Malin Sjöberg inte innebära att äldreomsorgen sparar in några stora pengar.
– Men vi kommer kunna omfördela resurserna från inköp till omvårdnad. Brukarna kommer inte betala mer, mellankostnaden tar vi.
Malin Sjöberg berättar att äldreomsorgen tidigare varit noga med att bara gå ut med information när alla detaljer blivit spikade, men den här gången var ambitionen att informera så fort det gick för att brukarna skulle få en chans att förbereda sig.
– Förändringar skapar alltid oro. Vi vill inte att det här ska komma ut ryktesvägen, så vi valde att ge alla samma information. Det är också ett sätt att fånga upp åsikter innan allt redan är bestämt. På det här sättet kan vi lyssna på våra brukare och göra förändringar om det behövs.
– Det är en vettig förklaring, men den informationen framgick ju inte över huvud taget. Jag ifrågasätter fortfarande att alla ska ha ett digitalt bank-id. Det känns inte som att det är säkert, och det är inte heller så lätt att använda, säger Mikael Bergfors.
Malin Sjöberg medger att brevet skapat oro i onödan.
– Med facit i hand kan man konstatera att vi kunnat se över hur vi uttryckte oss i brevet. Det är lätt att vara efterklok. Nu har vi lärt oss till nästa gång att vi kan vara ännu tydligare med vad som gäller.
Mikael Bergfors är nöjd med att hans mamma ska slippa lära sig handla digitalt, men önskar ändå att han sluppit oron brevet orsakat.
– Hon är på sluttampen. Hon behöver så mycket hjälp. Och så fick man en sådan här grej att brottas med ur ingenstans, säger han.