Den röda cirkeln är vattentornet på åsen i Hällbybrunn. De sju ugrävda schakten finns inom den helsträckta svarta linjen.
För att få till en detaljplan, och i förlängningen byggnation av bostäder, för delar av ett oexploaterat område i Hällbybrunn kontaktade markägaren Eskilstuna kommun i vintras länsstyrelsen.
Området som kan komma att bebyggas är nämligen en del av Hällbyåsen, en känd och fornlämningstät rullstensås som löper mellan Sörmland och Västmanland. Längs åsen har man hittat mängder av gravar och andra fynd genom åren.
På den specifika platsen, nära Eskilstunavägen och vattentornet, finns fornlämningar i form av ett färdvägssystem med två hålvägar, vardera cirka 40 meter långa.
Upptäckten gjordes så sent som 2014 i samband med en arkeologisk utredning. Hålvägarna ansågs så speciella att de hamnade på förstasidan av den rapport som arkeologerna lämnade in till länsstyrelsen. Någon ytterligare undersökningen av fornlämningarna genomfördes dock inte vid det tillfället.
Hålvägar kan beskrivas som urgröpta fåror som formats av djur, människor och vatten fram till slutet av järnåldern, runt år 1000. I arkeologiska kretsar är de nog så intressanta.
Den i somras aktuella förundersökningen av hålvägarna skulle "fastställa och dokumentera fornlämningens hela utbredning, dess karaktär, datering, och komplexitet samt ta tillvara eventuella, relevanta fynd", som det beskrevs av länsstyrelsen.
Fältarbetet drog igång och förväntningarna var höga. Den svagt skålformade fornlämningen, som i dag är en skogsstig, liknande dock mer en vanlig vägbank än en hålväg, noterade arkeologerna redan innan schaktningen påbörjats.
Bilden är tagen vid utgrävningen i somras.
Och inte blev det bättre när man började gräva. Vägbanken bestod av påfallande få lager och "gav snarast sken av att ha anlagts under en begränsad tidsperiod".
Totalt grävdes sju schakt och fynden som gjordes höll inte museikvalité. Med hjälp av metalldetektor ovan jord hittades moderna fynd i form av tråddragen spik, aluminiumfragment och kapsyler.
Ytterligare 25 fynd påträffades i sex av de totalt sju grävda schakten. 13 hästskosömmar, nio oidentifierbara rostiga järnfragment, två nitar samt en del av en hästsko.
Resultatet av den arkeologiska förundersökningen som avslutades för en knapp månad sedan gör att historien måste skrivas om.
Det var inget hålvägssystem utan en högst ordinär vägbank som sannolikt kan knytas till den bebyggelse som tog fart under 1900-talets första hälft i Hällby.
Promenadstigen parallellt med Eskilstunavägen misstogs för en forntida hålväg.
Det finns flera fördelar med att det inte var någon fornlämning. Nu finns det inte längre finns några historiska hinder att bygga bostäder på åsen. Dessutom slipper Eskilstuna kommun betala cirka en kvarts miljon för utgrävningen då det inte var någon fornlämning. Räkningen tar staten hand om, via länsstyrelsen.
För en av de arkeologer som först upptäckte hålvägarna 2014, vilket bland annat medförde att de registrerades som fornlämningar i Riksantikvarieämbetets arkiv Fornsök, är det dock en tung motgång.
– Det är väldigt pinsamt. Jag kan bara förklara det med att vallarna skapat ett förvirrande uttryck och gett vägen en skålform. När vi var där för ett antal år sen uppfattade vid de som hålvägar, det är beklagligt. Jag kan ångra att vi inte grävde ett schakt genom vägen redan då, säger arkeologen Karin Beckman-Thoor.
Du verkar ha tagit det här hårt?
– För mig som arkeolog är det jättepinsamt att det inte var någon hålväg, det är sånt man blir ledsen över.