Faktoriholmarna i Eskilstuna producerar 1,25 gigawattimmar vilket motsvarar 131 hushåll.
Fyra av de fem vattenkraftverken i Eskilstunaån ägs sedan förra året av Strömfallet Småkraft AB. Bolaget bildades i samband med att den tidigare ensamägaren Strömfallet fick en stark partner i form av norska Småkraft AS. Småkraft är majoritetsägare och Strömfallet minoritetsägare i det gemensamma bolaget.
Småkraft sysslar enbart med småskalig vattenkraft. Koncernen har idag 44 vattenkraftverk i Sverige och 165 i Norge. Erik Sterud, finansdirektör vid Småkraft, säger vid ett besök i Eskilstuna att småskalig vattenkraft har stor potential.
– Vi i Småkraft tar över mindre kraftverk som vi kan investera i för att få ut mer el ur samma mängd vatten. Det är vår grundläggande målsättning. Vi har investerat massor i Norge och ser att det finns ett behov av investeringar i Sverige eftersom en del anläggningar är gamla och behöver uppgraderas.
I Norge bygger Småkraft även nya kraftverk. Erik Sterud menar att det går bra för koncernen nu när elpriserna är höga.
– Vi tjänar bra med pengar, men det är avhängigt av var du är i Norden. Det är väldigt stora skillnader på elpriserna i olika delar av Norge och Sverige.
Erik Sterud tyckte att besöket i Eskilstuna var spännande. Han konstaterade att landskapet skiljer sig från det norska genom att det har stora, platta slätter och inga fjäll. Han tyckte att Hjälmaren var väldigt stor och omgiven av mycket låglänt mark. Henrik Sandberg vid Strömfallet Småkraft framhåller de likheter som finns mellan Sverige och Norge på vattenkraftsområdet.
– De har högre fallhöjder, vi har mer vatten, men tekniken är densamma i grunden. I Norge bygger man ut vattenkraften kontinuerligt vilket gör att de har modernare lösningar som även skulle kunna vara tillämpbara i Sverige. Det ser jag som en stor fördel med Småkraft, att vi får tillgång till den kompetensen.
Småkraftkoncernens vattenkraftverk i Norge och Sverige producerar tillsammans över två terrawattimmar el per år.
– Det är en skaplig andel av en kärnkraftsreaktor så det är ingen hobbyverksamhet. Det är ett viktigt bidrag till energiförsörjningen, säger Henrik Sandberg.
I Eskilstuna äger Strömfallet Småkraft AB kraftverken Faktoriholmarna, Tunafors, Kvarnfallet och Nyby. Tunafors byggdes 1914, Nyby 1947 och Faktoriholmarna 1955. Kvarnfallet byggdes 1960 och helrenoverades med nya maskiner för tio år sedan.
– Något bra som kommer ut ur de höga elpriserna är att vi kan investera i kraftverken som ofta är lite gamla. Det handlar både om säkerhetsfrågor, automatisering och optimering, säger Henrik Sandberg.
Eskilstuna-Kuriren har tidigare skrivit om att vattenkraften i Sverige nu ska miljöprövas genom den nationella planen för moderna miljövillkor. Vilka konsekvenser prövningen kommer att få för kraftverken i Eskilstunaån är ännu oklart.
– Ambitionen är att inte skada fisk och andra organismer så på de allra flesta ställen innebär det till exempel att man får göra anpassningar på intagen till kraftverken. Sedan är det också fiskvägar, att fisken ska kunna passera uppströms och nedströms, säger Henrik.
Kraftverket i Nyby har en fallhöjd på 6,3 meter.
Den nationella planen har dock redan lett till att exempelvis Skellefteå Kraft har bestämt sig för att ansöka om nedläggning av tre mindre vattenkraftverk. Henrik tror att kraftverken i Eskilstunaån kommer att finnas kvar.
– Det här är såpass stora kraftverk så det ska mycket till - särskilt i den situation vi har nu med elpriset - för att lägga ner kraftverk.
Henrik skulle vilja att det blev möjligt för små kraftverk att enbart försörja sitt närområde.
– Det som hindrar idag är att regionnätet, det vill säga högspänningsledningarna som går genom landet, måste fungera för att det lokala nätet i till exempel Eskilstuna ska fungera, säger han.
Kvarnfallet i Torshälla helrenoverades med nya maskiner för tio år sedan.
Vattenkraften i Eskilstuna skulle till exempel kunna försörja Mälarsjukhuset i en krissituation, enligt Henrik.
– Nätet blir mer och mer instabilt och det innebär risker. Det vore värdefullt ur sårbarhetsperspektiv att kunna försörja sin omgivning med det lokala kraftverket, säger Henrik.
– Det finns ett grundproblem att vi har för dålig försörjning i södra och Mellansverige. Det tar lång tid att bygga elledningar för att få hit el från Norrland. När ledningarna väl är klara kommer förbrukningen i Norrland att ha ökat i och med satsningar på energikrävande verksamheter som datacenter och produktion av fossilfritt stål. Det är en enorm ökning av förbrukningen där uppe som prognostiseras. Kommer de att ha så mycket överskott att skicka ner? säger Henrik.
– Tittar man på prognoserna några kvartal framåt kan det bli en riktigt dyr vinter. Sedan kommer det att trappas av successivt, men det är fortfarande ett par år framåt en väsentligt högre kurva än vad man tänkte sig för ett år sedan.
Han menar att vattenkraftverken också har en viktig roll att fylla för att balansera vindkraften när det blåser mer eller mindre.
– När 20 procent av energibalansen plötsligt bara försvinner måste du ha någonting som startar upp riktigt snabbt. Man spekulerar i det här med batterier, men då ska det vara rätt stora batterier med tanke på att vinden står för 20 procent av energin. Det är bara vattenkraften du har att spela med. Vi kan vara det biologiska batteriet till vindkraften. När det blåser sparar vi vatten, när det inte blåser kör vi här istället. Vindkraften är kanon när den går fullt, men när det inte blåser ger den ingenting.