Munktellskolan, Djurgårdsskolan och Fristadsskolan erbjuder platser för de elever som i dag går i årskurs sju och årskurs åtta på Årbyskolan.
Tills den 11 oktober ska barn- och utbildningsförvaltningen ha en plan klar för hur genomförandet av nedläggningen av Årbyskolans högstadium ska gå till. Den ska då presenteras för politikerna i grundskolenämnden.
Den plan som finns är som vi tidigare berättat, att de elever som går på högstadiet i Årby i dag ska göra ett extra skolval i början av november till ett utvalt antal skolor. Skolorna som erbjuds är Munktellskolan med totalt 100 platser, samt Djurgårdsskolan för blivande elever i årskurs åtta och Fristadsskolan för blivande nior, med 28 platser vardera.
Dessa skolorna var också de tre populäraste i senaste skolvalet, och farhågor har väckts om att skolorna redan är överfulla som det är.
Den oron finns det dock inte fog för, enligt Lina Axelsson Kihlblom, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna.
– Det här är skolor som kommer ha kapacitet att ta emot eleverna. Exakt hur eleverna placeras är en rektorsfråga. Innan valet görs i november kommer eleverna få besöka och bekanta sig med skolorna. Det kommer också ske ett omval senare, säger hon.
Att flytta över hela klasser från Årby till dessa skolor är inte aktuellt.
– Barn- och utbildningsförvaltningen har tittat på möjligheten att placera ut hela klasser på någon av de aktuella skolorna. Genom detta förfarande skulle vårdnadshavarens möjlighet att önska en plats tas bort. En utplacering av hela klasser kan inte göras på ett objektivt och likabehandlande sätt, säger Axelsson Kihlblom.
Högstadiet på Årbyskolan i Eskilstuna läggs ner från och med hösten 2025.
Enligt förvaltningschefen är det inte heller möjligt att "fasa ut" högstadiet, och låta de högstadieelever som finns på Årby i dag gå kvar tills de slutar årskurs nio, vilket det funnits önskemål om.
– Förvaltningen bedömer att det skulle bli mycket svårt att bemanna med personal för att täcka hela timplanen med exempelvis praktisk-estetiska ämnen och moderna språk samt olika professioner i elevhälsoteam. Det blir också svårt rent lokalmässigt då anpassad grundskola har behov av flera lokaler med anledning av att paviljonger ska tas bort. Vi har dessutom ett arbetsgivaransvar som behöver beaktas, det skulle vara ohållbart arbetsmiljömässigt att under flera år befinna sig i en avveckling då det förlänger omställningen.
Lina Axelsson Kihlblom har förståelse för att elever, föräldrar och personal känner sig besvikna efter nedläggningsbeslutet och därför kan ha svårt att acceptera planerade förändringar.
– Är man emot beslutet är man till en början ofta emot den fortsatta processen.
Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun.
Enligt Axelsson Kihlblom har förvaltningen tagit del av hur andra kommuner gjort i snarlika lägen.
– I exempelvis Örebro och Gävle har liknande beslut fattats med gott resultat. Erfarenheter som dragits där är att det inte är bra att dra ut på processen.
– Skolan ska enligt skollagen vara likvärdig, alla elever har rätt till utbildning av hög kvalitet. Beslutet om avvecklingen grundar sig i Årbyskolans problematik med låga studieresultat, som går långt tillbaka i tiden. Trots ökade resurser och särskilda insatser under flera års tid har är gymnasiebehörigheten fortsatt mycket låg. Förvaltningen identifierade också i skolvalet att frånvalet är stort, det vill säga att många önskar en annan skola till sina barn. När frånvalen ökar innebär det svårigheter att anpassa lokaler och personal för den enskilda skolan.
Vad händer med Årbyskolans personal?
– Det kommer alltid finnas behov av behöriga lärare. Detaljerna har vi inte i nuläget.