I en sjukhussäng på akutmottagningen på Mälarsjukhuset halvligger Cecilia Gullberg. Hennes vänstra knä har svällt till dubbla storleken.
Hon var ute och rastade sina hundar i Myrtorp sent i onsdagskväll när hon halkade på den nyplogade vägen.
– Det gjorde fruktansvärt ont i knät. Smärtan var otrolig, säger hon.
Som tur var befann hon sig inte långt hemifrån när olyckan inträffade och hon lyckades halta de 200 meterna hem när hon hämtat sig lite.
Hon är inte ensam om att ha skadat sig efter att ha trillat. Trycket på Mälarsjukhuset är högt i halktider.
– Vi har 50-60 sökande per dygn på akutmottagningen i halktopparna, säger Anders Hansson, tillförordnad verksamhetschef och överläkare på ortopedkliniken.
De vanligaste skadorna är handledsfrakturer, tätt följda av fotledsfrakturer. Även höftledsskador är vanliga, framför allt hos äldre personer.
Under onsdagen fick ett tiotal av de runt 50 personer som sökt vård efter att ha trillat akutopereras för hand- och fotledsbrott.
Ortopedkliniken på Mälarsjukhuset har sedan i höstas två operationsteam under dagstid som endast hanterar akutoperationer. Men när nu halkan slagit till på riktigt händer det att tid och personal ändå inte räcker till.
– Då får vi skjuta upp planerade operationer. Det är trist, men jag tror att det är så vi alla vill ha det, att de akuta skadorna går först. Det är mest rättvist, säger Anders Hansson.
Som värst är halkan, enligt Anders Hansson, när det är isigt men inte så kallt att snön blivit sträv. Och det spelar ingen roll om det varit halt en längre tid då en skulle kunna anta att folk vant sig eller försett sig med broddar och ordentliga skor.
– Nej, det pågår under hela halkperioden. När den första halkan kommer håller sig många äldre inne men sedan måste de ta sig ut för att handla och då kan olyckan vara framme, säger Anders Hansson.
För Cecilia Gullberg, som ligger i akutrummet och väntar på att en läkare ska titta på hennes knä, är det inte första gången hon skadat sig i en halkolycka.
– Det är tredje gången jag halkar och skadar knät. Har jag inte lärt mig än så tror jag inte jag kommer lära mig sedan heller, säger hon och skrattar.
Men hon gör det hon kan för att inte halka. Hon använder bra vinterskor och försöker gå där det är snö i stället för där det är nyplogat.
– Det är halare än is. Det är livsfarligt. Om man bemödar sig med att ploga kan man ju sanda också. Annars är det ju ingen mening, säger hon.