En av samhällets stora utmaningar är den stora ökningen av antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av bland annat hög arbetsbelastning. Therese Nilsson menar att vi har ett gemensamt ansvar när det gäller att förebygga att ohälsa uppstår på våra arbetsplatser.
I mitten av april kommer hennes bok Är du regissören i ditt liv? ut på Ebes förlag. Boken lämpar sig för den som redan drabbats av utmattning/utbrändhet eller som riskerar att hamna där.
– Jag vill inspirera andra att agera och börja förändra sitt beteende genom att ta små steg i rätt riktning. Jag vill även inspirera med min föreläsning 'Hur jag undvek att gå in i väggen!'.
Therese Nilsson är 37 år. Hon är uppvuxen i brukssamhället Gimo. I dag bor hon med sin man och deras tre döttrar i Eskilstuna.
I boken får läsaren följa hennes resa under ett halvår. Hon är en aktiv person som befinner sig mitt i livet. Resan börjar den dagen då Therese upplever sin allra första panikångestattack. Hon gick till en läkare och blev sjukskriven för utbrändhetssyndrom. I nästa stund drog hon i nödbromsen och tog rollen som "regissör" i sitt liv.
– Läkaren sjukskrev mig två veckor så att jag fick lite tid för mig själv. Jag fick diagnosen utbrändhetssyndrom och lyckades ta mig ur det. Efter två veckors sjukskrivning började jag jobba som vanligt igen.
I boken presenterar Therese Nilsson sju dagliga rutiner som har hjälpt henne att återta kontrollen över sitt liv och skapa en balans mellan familj, arbete och fritid.
En rutin handlar om vikten av en bra start på dagen.
– Nu ställer jag väckarklockan så att den ringer femton minuter tidigare än vanligt varje morgon. Varje morgon stannar jag upp och frågar mig själv vad jag behöver för att må bra den här morgonen.
Eftersom Therese har svårt att hinna med att träna har vardagsmotionen stor betydelse.
– Nu tar jag elcykeln till jobbet i Torshälla varje dag. Jag tar trapporna i stället för hissen och hoppar studsmatta med barnen. För att minska stillasittandet försöker jag boka in walk and talk-möten där vi promenerar och pratar om en specifik fråga eller ämne.
Hon har även blivit bättre på att prioritera och att fokusera på att utföra ett begränsat antal viktiga uppgifter varje dag.
– Tidigare hade jag en att göra-lista. Nu använder jag bara en prioriteringslista där jag ständigt prioriterar. När jag kommer till jobbet kan jag fokusera på de tre viktigaste sakerna jag ska göra under dagen. Dessutom har jag bytt ut vartannat måste mot en aktivitet som jag vill göra och som ger mig energi.
Therese ser till att det finns tid till paus och vila både på arbetet och hemma.
– Nu lägger jag in tid för avslappning/meditation när det passar och jag är noga med att ta korta pauser för att lada batterierna.
En annan rutin handlar om att fokusera på det som faktiskt fungerar bra.
– När jag lägger mig tänker jag på de tre bästa sakerna som har hänt under dagen i stället för att haka upp mig på någon liten detalj som kanske inte har fungerat bra. Sedan så handlar det om att uttrycka tacksamhet. Att faktiskt tänka på det som är bra, oavsett om det gäller mannen, kollegorna eller barnen.
Hon tycker också att det är viktigt att vara närvarande i nuet.
– Att faktiskt göra en sak i taget. Tidigare kunde jag stå och laga mat, göra läxor och kolla facebook samtidigt. Varför göra saker för barnen när jag kan göra saker med dem?
Det är även viktigt att avsluta dagen på ett bra sätt.
– Jag har slutat ta med mig jobbet hem på kvällarna, eller i alla fall blivit betydligt duktigare på att inte göra det. Sedan har jag infört en rutin som innebär att jag ligger på en spikmatta och antingen så lyssnar jag på en ljudbok eller så mediterar jag.
Therese Nilsson menar även att det finns saker som arbetsgivare kan göra för att förebygga utbrändhet.
– Arbetsplatserna fokuserar väldigt ofta på hur det är på arbetet, men jag anser att det måste finnas helhetssyn. Hur en person har det privat påverkar hur den är på jobbet och tvärtom. Det behöver finnas en balans mellan familj, arbete och fritid. Jag tror det är viktigt att chefen agerar som förebild och är mån om sitt eget välmående. Sedan tror jag att det är viktigt att ha en dialog och hatt titta på hur det faktiskt ser ut.