Tjänstgöring på akuten har hittills inte varit någon karriärväg för svenska läkare. I stället är det där som de yngsta och minst erfarna hamnat, som ett nödvändigt steg på den fortsatta vägen mot att bli specialistläkare. Situationen har varit densamma över hela landet.
Men att oerfarna, och ibland även olegitimerade, läkare fått ta för stort ansvar har fått kritik. Mälarsjukhuset har fått sin del av den kritiken. Inte minst från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som varnat för att patientsäkerheten kan hotas.
Utan egna specialistläkare har akuten också varit hänvisad till läkare från andra kliniker vid sjukhuset. Läkare som ofta varit upptagna på annat håll, med påföljd att akutpatienterna tvingats vänta länge på att bli undersökta.
Men en ändring är på gång. Likaväl som en läkare kan bli specialist inom ortopedi eller kirurgi går det i dag att bli specialiserad akutläkare, med akutkliniken som stadigvarande arbetsplats.
På Mälarsjukhuset startade utbildningen 2011. Helt utbyggt ska systemet ha 25 läkare, i en första omgång skulle sex stycken utbildas.
Det har väl gått så där. Av de som började utbildningen har flera hoppat av, flyttat från orten eller lämnat av personliga skäl. I dag är två läkare under utbildning, ytterligare en börjar till hösten.
Cecilia Jansson, som kom med hösten 2011, är kvar. Efter uppehåll för föräldraledighet är hon i dag ungefär halvvägs genom den femåriga specialistutbildningen. Hon är tycker det har fungerat bra.
– Vi har turen att få vara med på utbildningsveckorna som Linköping anordnar för de doktorer som går utbildningen där.
Linköping ses som ett föredöme i det nya arbetssättet. Universitetssjukhuset där har i dag en akutmottagning som är fullt utbyggd med 45 akutläkare.
Bland Cecilias läkarkollegor finns emellertid en del misstro kvar till den specialitet hon valt.
– De jämför med sina egna långa jourpass på akuten och tror att vi jobbar efter samma schema. Men så är det ju inte alls, det skulle ingen klara i längden.
I dag är det vanligt att en sjukhusläkare har fyra-fem jourveckor om året på akuten. Det betyder att mycket hinner förändras mellan varven.
– Det är en annan fördel med att vara här hela tiden. Jag hittar i lokalerna och jag vet vilka som jobbar här. Det är en trygghet att känna dem man har med sig teamet.
Men fortfarande lever det gamla arbetssättet kvar. Patienterna på akuten sorteras och ställs i kö efter vilken typ av besvär de har. Och på mottagningen finns fortfarande en ortopeddisk och en kirurgdisk.
I september i år startar mastodontombyggnaden av Mälarsjukhuset. Om åtta år ska det vara klart och då ska sjukhuset också ha en helt ny akutklinik. Förhoppningsvis en klinik bättre anpassad till det nya sättet att arbeta.
Cecilia Jansson är i varje fall optimistisk.
– Min kollega sitter med i byggprojektet så akutläkarna är representerade. Och jag tycker redan jag ser en attitydförändring i hur vi arbetar. Vi hjälps åt mera.