S:t Eskils gymnasium och Rekarnegymnasiet är de skolor som kan beröras av neddragningar inför nästa läsår.
Eskilstunas kommunala gymnasieskola har länge dragits med dålig ekonomi.
Och när rektorerna, i förra veckan, presenterade årets förutsättningar för sin personal var tongångarna fortsatt dystra. Bland annat väntas det uppstå övertalighet på både S:t Eskil och Rekarnegymnasiet till hösten, delvis på grund av förra årets beslut om nedlagda program.
I det förslag som lagts på bordet av rektorerna hotas 16 lärartjänster på de två skolorna, samt ytterligare fem administrativa tjänster på S:t Eskil. Ännu har ingen samverkan skett kring förslaget och inga varsel är lagda.
Enligt Cathrin Vinge, lärare på S:t Eskil och fackligt ombud för Sveriges lärare, innebär förslaget en stor oro, inte minst för elevhälsan på hennes skola.
I den nuvarande organisationen finns två studie- och yrkesvägledare och en specialpedagog på S:t Eskil. Dessutom har det funnits två socialpedagoger kopplade till introduktionsprogrammet som ska flyttas till hösten. Kvar i elevhälsoteamet blir, enligt förslaget, en studie- och yrkesvägledare och en kurator, berättar Cathrin Vinge.
– Det här skulle innebära att det inte kommer finnas någon speciallärarkompetens kvar över huvud taget på S:t Eskil. I stället skulle allt stöd ges i klassrummet av undervisande lärare.
Vad tänker du om det?
– Vi i facket tycker det vore oerhört bekymmersamt, inte minst utifrån den redan pressade situation som råder för lärarna.
Förslaget presenterades för kollegiet på S:t Eskil i tisdags förra veckan. Två dagar senare gick den politiska majoriteten ut och berättade att de nu tänker skjuta till extra miljoner för att rädda gymnasieskolans underskott för 2024.
– Vi har ett enormt arbete framför oss men jag gläds främst med våra rektorer som inte behöver skära i personalstyrkan, sa gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M) till tidningen då.
Nyheten skapade förvirring bland personalen, berättar en lärare för Eskilstuna-kuriren.
"Det ska sägas att våra rektorer också fick höra om hur man trollat bort underskottet via medierna. Mycket känns väldigt oklart", skriver läraren.
Tahsins påstående om att rektorerna nu inte längre skulle behöva skära i personalstyrkan dementeras av Johan Ahlqvist, rektor på S:t Eskils gymnasium.
– Det stämmer helt enkelt inte, då de tillförda medlen inte påverkar situationen för skolan 2025.
Ahlqvist bekräftar istället att flera tjänster påverkas om förslaget blir verklighet och att skolhälsan berörs.
– Enligt det som nu ligger finns inte speciallärartjänsten kvar i höst. Då får vi i stället lägga ut de uppgifterna på andra lärare, att stötta upp elever och så får vi köpa in utredningar i de fall vi ser sådana behov.
Är inte det här kompetens ni behöver på skolan?
– Det är klart att jag som rektor hellre hade sett att vi haft råd med både en, två eller tre specialpedagoger, men när vi planerar vår verksamhet måste vi utgå från verkligheten som den ser ut och då kan jag inte prioritera att plocka bort till exempel en matematiklärare i stället.
Ahlqvist kallar gymnasieskolan i Eskilstuna för anorektisk och ser att de ekonomiska problemen riskerar att bestå så länge som verksamheten inte får höjda anslag.
Skolpengen är för låg?
– Ja, så är det. Gymnasieskolan i Eskilstuna är underfinansierad.
Johan Ahlqvist, rektor på S:t Eskils gymnasium, kallar verksamheten för anorektisk. "Gymnasieskolan i Eskilstuna är underfinansierad", säger han.
När tidningen når nämndordförande Muhammed Tahsin (M), poängterar han att uttalandet i förra veckan om uteblivna nedskärningar endast handlat om verksamhetsåret 2024 och inte de utmaningar gymnasieskolan står inför i år.
– Det tillskott vi gjort har fortfarande inneburit en väldigt stor lättnad för våra verksamheter. Lek med tanken att vi tvingats ta med oss underskottet in i 2025. Då skulle det ha inneburit enormt stora förändringar för organisationen oaktat det arbete som skolorna nu genomför för att komma i balans med sin egen budget.
Det har varit flera gånger nu som skolorna gått med underskott och där resultatet sedan räddats av er i majoriteten inför bokslut.
– Om du undrar ifall jag anser att skolpengen är för låg så kan jag bekräfta det. Ja, den är för låg och nästa prioritering för majoriteten är att höja skolpengen. Det är en fråga jag driver starkt inom majoriteten just nu.
Redan i Moderaternas kommunpolitiska handlingsprogram inför valet 2022 var höjd skolpeng en av partiets viktigaste frågor. Muhammed Tahsin säger sig fortsatt driva frågan i majoriteten.
Så har det låtit under många år från skolpolitiker, bland annat dig, samtidigt som skolorna fortsatt påtalar att de är underfinansierade och att ekonomin inte går ihop sig?
– Jag förstår vad de menar och jag har sagt det flera gånger att skolpengen är för låg. Är jag aktiv som politiker 2026 så kommer jag att gå till val på att höja skolpengen i Eskilstuna, för något annat fungerar inte just nu.
Varför ska ni vänta till valet? Vad hindrar er från att göra det nu på en gång?
– Ja, men jag driver på för den här frågan hela tiden. Något måste hända med skolans budget och vi jobbar aktivt med frågan för att se vad vi kan göra här och nu och vad vi kan göra på sikt?
Och vad kan ni göra här och nu då?
– Ekonomin i kommunen ser ut som den gör. Men jag ser mycket tydligt framför mig att skolpengen i Eskilstuna måste korrigeras.
Fredrik Karlsson, som är gymnasiechef i Eskilstuna kommun, vill i nuläget inte kommentera de eventuella utmaningar verksamheten står inför 2025.
– Jag kan inte kommentera inre organisationsförslag som ännu inte är samverkade och klara. Vi har en process som pågår, det är allt jag kan säga. Men vi hade en jättetuff utmaning 2024 och vi vet att vi har ytterligare en tuff utmaning i år, där alla rektorer kommer tvingas till tuffa prioriteringar, säger han.