I en vapengömma i ett förråd i Skiftinge påträffades en halvautomatisk pistol, en kulsprutepistol och en automatkarbin med
tillhörande magasin, ljuddämpare och ammunition.
I april 2020 påträffades 64 gram kokain och en väska med vapen i ett förråd i ett lägenhetshus i Skiftinge. Tre unga män åtalades, varav två friades och en dömdes till tre års fängelse för grovt vapenbrott och narkotikabrott.
Sedan polisen kunnat koppla en av de friade, en 23-årig man, till ett användarnamn på den krypterade chattjänsten Encrochat väcktes dock nya misstankar. Dagarna efter tillslaget i Skiftinge konverserade användaren med en annan person om de beslagtagna vapnen och kokainet.
Åklagaren menade att det var 23-åringen som deltog i konversationen och väckte åtal för vapenbrott. Mannen medgav att han använt användarnamnet, men hävdade att det var fler än han som använde kontot.
Eskilstuna tingsrätt ansåg emellertid att bevisningen var stark nog för en fällande dom och dömde mannen till fängelse i tre år och nio månader.
Domen överklagades, och försvaret yrkade på att Encrochat-bevisningen skulle avvisas.
De krypterade Encrochat-telefonerna har använts av kriminella runtom i Europa för att kommunicera ostört. Förra våren lyckades fransk polis infiltrera nätverket och kunde i flera månader följa aktiviteten på tiotusentals telefoner i realtid.
Över 700 av de övervakade telefonerna fanns i Sverige. Det insamlade materialet har lett till hundratals brottsutredningar och använts som bevisning av en rad domstolar i Sverige.
Materialet har beskrivits som en guldgruva för polisen, men användningen har också kritiserats, inte minst av försvarsadvokater i flera av de berörda målen som menar att den franska polisens övervakning inte hade tillåtits enligt svensk lag och att bevisningen därmed borde ogiltigförklaras.
Åklagarmyndigheten menar i sin tur att man inte känner till hur den franska polisen tog sig in i nätverket och fick tillgång till materialet.
Christian Dahlman, professor i juridik vid Lunds universitet, hör till dem som anser att frågan om Encrochat bör prövas i Högsta domstolen.
– Det är inte så enkelt som att bara för att det här följer fransk lag så är saken klar. Om vi har ett svenskt integritetsskydd så måste tanken med det vara att det inte bara ska kunna kringgås för att något annat land har ett sämre skydd, säger han till Sveriges radios Ekot.
I slutet av april slog dock riksåklagare Petra Lundh fast att det finns en enhetlig praxis om att bevisningen är tillåten, och att det därmed inte finns något skäl för HD att pröva huruvida bevisningen är tillåten.
Applikationer på en beslagtagen Encrochat-telefon. Över 700 Encrochat-telefoner i Sverige ska ha avlyssnats av fransk polis. Materialet har lett till hundratals brottsutredningar.
För två veckor sedan släpptes den 23-årige Eskilstunabon ur häktet, och under fredagen meddelade Svea hovrätt att mannen frikänns. Domskälen sätter återigen ljuset på Encrochat-bevisningens bäring i svenska domstolar.
Hovrätten avslår försvarets yrkande om att bevisningen ska avvisas med hänvisning till att svenska domstolar hittills tillåtit användningen. Rätten anser dock att oklarheterna kring hur bevisningen tagits fram har betydelse för värderingen, särskilt då Encrochat-materialet i detta fall "är av avgörande betydelse".
Vidare konstateras att "varken frågan om tillgängligheten av bevisningen eller dess värde ännu prövats av Högsta domstolen".
Rätten anser förvisso att "mycket talar för att NN ensam stått bakom användarnamnet", men att det inte kan uteslutas att det delats av flera.
Bristen på annan stödbevisning i kombination med "de oklarheter som fortsatt råder om åtkomsten till den aktuella bevisningen" gör att åklagarens bevisning bedöms otillräcklig.
23-åringens försvarare Jacob Asp är nöjd med domen.
– Det är förståeligt att hovrätten inte vågar avvisa bevisningen, men de hänvisar ju till att de tycker att Högsta domstolen ska pröva det här. Det här är den starkaste domen som finns än så länge och som helt enkelt visar att hovrätten inte tillmäter Encrochat någon nämnvärd betydelse. Det innebär att kommande rättegångar där man bara prövar med Encro-bevisning kommer få samma utfall – friande domar.
Vad är problemet med bevisningen som du ser det?
– Vi har en lagstiftning i Sverige som säger att om man ska hålla på med hemlig dataavläsning så ska de åtgärderna godkännas av domstol i förväg. Man kan tycka vad man vill om många av de här personerna som uppenbarligen ägnar sig åt kriminell verksamhet, men det finns också en större aspekt kring hur man ska se på masspionage mot människor.
Tidningen har sökt kammaråklagare Maria Estberg vid åklagarkammaren i Eskilstuna.