Hundar som skadar människor eller djur ska anmälas till länsstyrelsen, som kan besluta om att omhänderta hunden för en mentalbesiktning.
– Som hundägare har man strikt ansvar för sin hund. Det betyder att man är ansvarig för allt som hunden gör. Den ska inte skada människor, djur eller annans egendom och får heller inte användas till att skrämmas eller hotas, säger Kim Björk.
Hon är tillförordnad chef för enheten för djurskydd och veterinära frågor hos Länsstyrelsen i Södermanland. Enheten bedömer vilka åtgärder som behövs för att skydda allmänheten från angreppsvilliga hundar.
– När vi får in en anmälan samlar vi in hundens historik, vi tittar till exempel på om hunden angripit tidigare eller om koppeltvång finns. Sedan får hundägaren ge sin bild av händelsen, och anmälaren får möjlighet att komplettera sin anmälan. Efter det gör vi en bedömning på om det behövs någon åtgärd för att inte liknande händelser ska inträffa igen.
Kim Björk berättar att ägarens samarbetsvilja är en faktor som tas med i bedömningen.
– Ibland räcker det med att man informerar hundägaren om ansvaret och att bättre kontroll över hunden behövs. Handlar det om upprepade eller mer allvarliga incidenter kan det bli aktuellt att belägga ägaren med koppeltvång eller munkorgstvång.
Tar ni hänsyn till hundens storlek?
– Ja. En stor hund kan orsaka större skada än vad en mindre hund kan. Men det innebär inte att små hundar får springa lösa och bitas.
När länsstyrelsen fattat beslut om hanteringskrav, som att ägare måste använda särskilda koppel eller belägga sin hund med munkorg, gäller de med omedelbar verkan. Den som bryter mot direktiven gör sig skyldig till ett brott, och kan räkna med en polisanmälan.
– Kommer det till vår kännedom anmäler vi det dels som ett brott mot tillsynslagen, dels öppnar vi ett eget ärende, kontaktar hundägaren och tar till ännu hårdare ingripande åtgärder. Detta under förutsättning att det finns tillräckliga bevis för att hundägaren struntat i koppeltvånget, säger Kim Björk.
Det senaste året har två hundägare i Eskilstuna blivit föremål för länsstyrelsens beslut enligt lagen om tillsyn över hundar och katter. I det ena fallet fick hundägaren beslut om koppel- och munkorgstvång efter att hanteringen av ägarens två hundar anmälts vid fyra tillfällen; samtliga incidenter gällde attacker på andra djur, som alla undkom allvarliga skador.
I det andra fallet omhändertogs en amstaffkorsning av polisen efter att den, en höstdag 2021, sprungit lös i Nyfors. Där gick blandrasen till attack mot en annan hund, som fick flera bett, för att sedan bita den attackerade hundens ägare, som försökte avbryta angreppet, i ansiktet. Efter att ha genomgått en så kallad mentalbesiktning beslutade länsstyrelsen att avliva hunden.
– Beslut angående omplacering eller avlivning sker alltid efter att vi beslutat att omhänderta hunden för besiktning. Polisens besiktningsmän gör då en bedömning av hundens mentalitet, och sedan avgör vi vad som är en lämplig åtgärd. Ibland kan det sluta med att hunden går tillbaka till hundägaren. Vi kan också ställa krav på att hunden måste omplaceras till en hundvan person, säger Kim Björk.
I fallet med amstaffblandningen bedömdes dock risken för fortsatta angrepp mot hundar och andra djur som för stor för att hunden skulle vara aktuell för omplacering.