Hur många hundar det är som är drabbade av svår oro inför plötsliga smällar är inte fastställt. Men det kan vara så många som hälften.
Nancy Haugland på Hundkojan dagis i Skjulsta har ganska stor koll. I alla fall på "sina" hundarna:
— Av de 35 hundar jag har hos mig är det hälften som visar stor oro vid plötsliga smällar eller explosioner.
— Tio av dem blir så skräckslagna att de inte längre är kontaktbara och bara skulle vilja rusa till skogs.
Hur kan man göra för att åtminstone dämpa ångesten en aning? Det finns flera lösningar på problemet som diskuteras.
Kan man försöka upprätta en sorts frizon där inga smällare är tillåtna?
— Vi har prövat det hos oss på brukshundsklubben, säger Göran Strömbäck. Och det har väl fungerat ganska bra. Men ljudet från fyrverkerier och smällare färdas ganska långt.
Brukshundsklubbens medlemmar har också prövat att helt enkelt söka upp de affärsidkare som säljer fyrverkerier och smällare och varnat med bojkott.
— Vi har väl mer eller mindre mötts av en axelryckning och hänvisats till att tala med chefen, säger Göran Strömbäck.
Kan man skotträna den hund som är skotträdd?
— Det finns de som väljer att träna sina hundar på lite längre sikt, och köper en skiva med smällare och explosioner, säger Nancy Haugland. Det lär fungera på en del hundar, inte på alla. Men det måste börjas i god tid.
Helena Peterson på Helenas hundskola tror också att man kan träna och jobba bort mycket av den rädsla som finns hos en hund från början.
— Helst av allt skulle det här reportaget gå i tidningen under sommaren. För det är många gånger då jobbet ska börja.
Om man nu missat träningen så lyder Helenas tips att inte gå ut alls när det smäller som värst:
— Dra ned persiennerna, spela gärna mycket musik hemma, och se till att du själv agerar lugnt. Om du som matte eller husse själv blir rädd så ger du hunden rätt i sin känsla att också bli rädd.
Fungerar hörselvadd?
— Nja, för en del hundar kanske. De flesta ruskar på sig så hörselvadden åker ur.
Vad sägs om lugnande medel?
Nancy Haugland anser att det kan vara ett alternativ att överväga. I alla fall om hunden tillhör de som blir så panikslagna att de inte går att kommunicera med.
Helena Peterson håller med:
— Det finns receptfria medel som innehåller feromoner som ska fungera ganska bra efter vad jag förstår.
Det finns starkare bedövningsmedel också, men till dessa är Göran Strömbäck mer skeptisk.
— Jag vet inte. Jag tror ju att hunden kanske är minst lika rädd innerst inne, men har inte längre samma ork att förmedla den känslan.
Länsveterinären Ann Jaconelli är mer kategorisk, hon säger absolut nej till att en lekman delar ut lugnande medel:
— Det handlar om att få till exakt rätt dosering, och som jag ser saken ska det i så fall skötas av en veterinär.
Risken för överdosering är uppenbar, anser hon.
Nu är det inte bara hundar och hundägare som har bekymmer med fyrverkerier och explosioner. Även sjukvården får ta hand om alla de som lägger säkerhet och omtanke åt sidan för några ödesdigra sekunder, räddningstjänstens personal är inte heller så överdrivet imponerade alla gånger.