Många Eskilstunabor vittnar om svårigheter att ta sig ut på övergångsställen efter att gatan och trottoaren snöröjts så att det bildats vallar.
Så fort de första vita flingorna börjar falla från himlen inleds inte bara vintern, utan också högsäsongen för snöröjningskritik.
Bara i december fick kommunen in 400 felanmälningar gällande snöröjningen.
– Ungefär hälften av dem rör sannolikt sådant som är fastighetsägares ansvar, men det är ändå en markant ökning jämfört med de senaste åren. Men vi har ju också haft en markant ökning av mängden snö, säger Mikael Arvidsson, enhetschef för gatuunderhåll på Eskilstuna kommun.
Den senaste tidens klagomål har rört bland annat övergångsställen. Både gatan och trottoaren kan vara plogad, men vallar har skapats som gör det svårt att ta sig över gatan, särskilt för rörelsehindrade eller personer med rollator eller barnvagn.
Mikael Arvidsson har en förklaring på detta – som har att göra med lagstiftningen.
– Snöröjningen sker ofta under natten. Normalt följs det av att personalen åker runt på morgonen och "öppnar upp" övergångsställena. Men sedan arbetstidslagstiftningen skärptes i oktober har bemanningen blivit mer komplicerad. Personalen som varit ute på natten måste ha elva timmars vila. I värsta fall går hela nästa dag åt till dygnsvila.
Andra synpunkter som ventilerats bland Eskilstunaborna är bristande snöröjning på servicegatorna. På en servicegata råder parkeringsförbud en viss dag i veckan under vinterhalvåret för att underlätta gatuunderhållet. Nu vittnar många om att gatan inte snöröjs trots att det är "servicedag".
– När vi haft väldigt intensiv nederbörd under en kort period hinner vi inte med allting. Vi kan inte vara på alla gator samtidigt. Det kan också stå fordon kvar trots parkeringsförbudet och då kan det vara svårt att komma in med våra maskiner, beroende på hur stora de är.
Servicegator har parkeringsförbud en dag i veckan för att kommunen ska kunna sköta gatuunderhållet. Trots det är det ofta inte snöröjt på dessa gator.
Mikael Arvidsson är van vid att snöröjningen väcker känslor. Han möts varje vinter av en uppsjö av synpunkter och klagomål, varav många är rent felaktiga, menar han.
– En myt är att man inte sätter ner plogen ända ner i backen för att man inte vill slita på stålet. Plogstålet är en förbrukningsvara och i sammanhanget är det små kostnader.
Arvidsson menar att det finns orsaker till att man inte plogar ända ner mot asfalten.
– Kör man på ett brunnslock som sticker upp ett par centimeter så tar det tvärstopp. Vi har också upphöjda gång- och cykelöverfarter där det är svårt att ploga rent.
Att köra runt med en väghyvel för att skrapa bort isen är också en vanlig uppmaning från medborgarna. Det är ofta inte möjligt, menar Mikael Arvidsson.
– Den är elva meter lång och kan inte köra överallt. Men vi har rivstål på våra mindre fordon som vi använder för att riva bort is.
Mikael Arvidsson är enhetschef för gatuunderhåll inom område stadsmiljö på Eskilstuna kommuns gatuavdelning.
Mikael Arvidsson har fler snöröjningsmyter som han vill avliva. Exempelvis att vi i den här delen av landet är särdeles dåliga på att hantera snö.
– Man säger "åk till Norrland på studiebesök och lär er". Men där har de ett kontinuerligt väder med minusgrader mellan oktober och april. I Mälardalen har vi betydligt tuffare utmaningar med temperaturväxlingar. Innan vi hinner ploga på morgonen körs snön till och fryser till ett istäcke, sen kommer det lite regn och plusgrader och sen fryser det till igen. Då får vi den här isbarken som är tuff. I Norrland vill de verkligen inte byta förutsättningar med oss.
En annan fråga som ofta kommer upp rör budgeten för snöröjning. Ibland hävdas att "pengarna redan är slut" när det snöat mycket i början av vintern eller i början av ett nytt år. Så är det inte, menar Mikael Arvidsson.
– Budgeten är baserad på tidigare års utfall och andra kända fakta. Men ingen kan pricka helt rätt på en budget som är baserad på väder. Inom förvaltningen finns en stor förståelse för detta – om vädret säger att vi behöver göra stora insatser så gör vi det. Samtidigt har vi alla ett stort ansvar att hantera skattemedlen på ett bra sätt.
Mikael Arvidsson upplever att stämningen hos allmänheten blir alltmer hätsk när det gäller snöröjningsfrågor.
– Det finns en sorglig ton hos allmänheten mot oss som jobbar i gatumiljön. Men det finns tydligen tangentbordsriddare med stor expertis. Vi utgår ifrån att dessa snöexperter söker jobb hos oss när vi rekryterar.