Det är fredag eftermiddag och i stort sett folktomt på Fröslunda torg. Möjligen är det minusgraderna som håller folk inne, men nog brukar det vara livligare än så här i ett av stadens mest tätbefolkade områden?
Kaféföreståndaren Nina Raouf är tunt klädd och går med snabba steg över stenläggningen. Väl inne i värmen frågar vi om hon märkt någon skillnad i stadsdelen sedan i lördags, då en 14-årig pojke sköts i ryggen och skadades så illa att han nu riskerar att bli rullstolsburen för resten av livet.
Svaret är instinktivt.
– Någonting har förändrats. Jag ser färre människor ute och färre ungdomar.
– Jag brukar stänga omkring klockan åtta på kvällen, och ibland brukar jag se ungdomar som jag vet sysslar med kriminalitet. Men nu har det inte varit så, säger hon.
Även polisen har noterat mindre aktivitet under veckan. Kända kriminella som håller sig undan. Andra som uppträder i skyddsväst.
Skjutningen av pojken är fortfarande något av en gåta. En man i 25-årsåldern sitter häktad sedan onsdagen, på sannolika skäl (den allvarligare misstankegraden) misstänkt för försök till mord och grovt vapenbrott. Men än så länge saknar polisen såväl motiv som vapen.
Samtidigt verkar det inte ha varit något slumpmässigt utfört brott. Förundersökningsledaren, åklagare Anna Asklöf, arbetar efter hypotesen att den skjutne 14-åringen varit skyttens måltavla.
– Enligt uppgifter som har framkommit kan det vara på det sättet, sade hon till tidningen tidigare i veckan.
En av Fröslundas alla frivilliga krafter är Abdikadir Ali Ahmed, ordförande i föräldraföreningen Waalid, som genomför trygghetsvandringar i området. Även han har sett en förändring i bostadsområdet.
– Det är mycket lugnare nu. Men det är ju så att alla ungdomar är rädda och frågar sig vad som har hänt. Det är många som inte kommer ut, säger han.
Han beskriver en allt annat än ljus verklighet, där kriminaliteten klättrar ner i åldrarna och fler unga väljer den kriminella banan.
– Det blir mer och mer hela tiden. Nästan varje dag ser jag en ny ungdom som blivit rekryterad. De äldre lär snabbt de yngsta att bli professionella. 12-13-åringar är lätta att manipulera.
Efter skjutningen har föreningen Waalid intensifierat sin aktivitet på kvällar och nätter. Två vandringar i veckan har blivit till fem. Men än så länge är det för få föräldrar ute, menar Abdikadir Ali Ahmed.
– Fler föräldrar måste ut på gatorna. Vi säger alltid till dem: Ni måste komma ut och se vad barnen gör på torget. Det går inte att bara sitta hemma.
Nätverket består i nuläget av 30 föräldrar, ett antal Abdikadir Ali Ahmed hoppas ska växa till 50 inom en månad.
Men rekryteringen stöter på motstånd. Förbluffad berättar Abdikadir Ali Ahmed hur många vuxna hittar på ursäkter. Säger att det är kallt ute. Frågar om man kan få ersättning.
Abdikadir Ali Ahmed har svårt att acceptera den inställningen.
– Föräldrarna måste förstå att de ska gå ut på grund av sina barn. För att barnen ska få en bra uppväxt och inte hamna snett. Det räcker att de kommer ut och vandrar och prata i en och en halv timme, två timmar. De som väl har kommit ut förstår, och de fortsätter att gå med oss.
Kaféföreståndaren Nina Raouf delar uppfattningen att det är dags att föräldrarna tar mer ansvar i Fröslunda.
– Barn är som tomma blad. Föräldrarna måste fråga sig: Vem är det som blir mina barns kompisar? Vilka blir deras förebilder?