Ilham Mahmood är en av fyra systrar med höga ambitioner. Två av hennes systrar pluggar till läkare, medan en tredje utbildar sig till civilingenjör.
– Möjligheten att bo på Mars är en av de mest intressanta rymdfrågorna. Planeten har likheter med jorden och människor kan bo där. Men den är också mycket kallare och har för lågt tryck. Därför behöver vi utveckla nya sätt så att människan kan bo under längre tid, säger llham Mahmood.
Hon är 25 år gammal och på besök hemma i Fröslunda. Till vardags bor hon i Kiruna och studerar till civilingenjör inom rymdteknik. En utbildning som kommer resultera i en master om två år.
– Jag har valt den praktiska delen av utbildningen. Då är jag med i hela processen med att bygga satelliter och raketer, säger Ilham Mahmood.
Utbildningens första del ger en förståelse för matematik och fysik. Vilket är grunden till att förstå rymden.
– Genom detta tar vi till oss kunskap om bland annat rymdfarkoster och rymdens atmosfär. Vi utför även en del labbar och experiment. Mitt studentprojekt är att bygga en hel raket från noll. För att detta ska ses som lyckat så måste den nå en höjd på minst 10 kilometer, säger Ilham Mahmood.
För en färdigutbildad civilingenjör inom rymdteknik är arbetsmarknaden bred. Det går bland annat att arbeta inom flygteknik eller inom det militära. Men främst vill Ilham bidra till en mer miljövänlig rymdbransch.
– Jag vill helst utveckla raketmotorer. Detta är den absolut viktigaste delen inom raketutveckling och i dag är motorerna inte särskilt miljövänliga, säger hon.
Ilham Mahmoomds mål har alltid varit att utbilda sig på hög nivå. När hon flyttade till Sverige och Fröslunda från Saudiarabien 2013 såg hon vägen till detta.
– Både jag och mina hade systrar har bra betyg. Men att komma in på universitet i Saudiarabien, som tjej och invandrare från Somalia var inte lätt. Men när jag kom till Sverige och hittade den här utbildningen var min väg självklar. I dag pluggar två av mina systrar till läkare och en tredje till ingenjör, säger hon.
Luleå universitets rymdtekniska utbildning ges både i Luleå, och Kiruna. Universitetet har samarbeten med flera svenska rymdbolag.
Men även i Sverige bemöttes hennes ambitioner med viss skepsis från omgivningen.
– Det handlar inte enbart om att vara en invandrartjej med ambitioner. Generellt trodde "ingen" att jag skulle kunna lära mig svenska och jag fick snabbt höra att det var svårt att komma in i samhället. Även om jag själv trodde på mina förmågor och lärde mig svenska på 3 år så var det svåraste att bli bedömd utifrån någon annans bild om mig.
Komplexiteten i den kanske mest simpla frågan man som människa ställer sig om rymden är den Ilham Mahmood främst vill ha svar på:
"Hur stor är rymden?"
– Den skulle kunna vara rund. Som jorden, och ha en startpunkt och slutpunkt på samma plats... Man tänker och tänker. Men under min utbildning har jag upptäckt att jag faktiskt vet väldigt lite. Så jag vågar knappt tänka på den frågan längre, säger hon och fortsätter berätta om den insikten:
– När jag accepterade att jag faktiskt kan så lite började jag förstå saker bättre och lära mig på ett mycket bättre sätt. Man blir mer öppen för nya tankar och idéer.
Hennes klasskamrater kommer från bland annat Indien, Finland, Italien och Australien.
– Det tycker jag är väldigt bra. Rymdprojekt handlar ofta om samarbete med människor från olika länder som kommer med olika verktyg och kunskaper, säger Ilham Mahmood.