– Vi längtar och väntar ivrigt på den nationella utredning som ska presenteras inom kort, så vi kan börja jobba utifrån ett eventuellt förslag på lagändring så snart som möjligt, säger Majo Brostedt.
På torsdag väntas regeringens utredare redovisa förslag på lagändringar som ska tydliggöra i vilken utsträckning kommuner har rätt att göra bakgrundskontroller av sin personal.
Lokalt har frågan fått ny aktualitet sedan ett vårdbiträde i början av oktober avslöjades med att ha filmat när hon utsatt äldre för hot och trakasserier på boendet där hon arbetat.
Eskilstuna-Kurirens kartläggning visar att den avskedade kvinnan tidigare vikarierat som lärare i kommunen samtidigt som hon varit misstänkt i ett grovt narkotikamål med kopplingar till gängkriminalitet, ett brott hon sedan aldrig åtalades för.
Majo Brostedt är mycket upprörd över den polisanmälda händelsen.
– Ett brott av den här digniteten är totalt vidrigt, då det handlat om sårbara människor som är helt utlämnade till personalen för att överleva. Om man tänker vidare ser jag att det finns en stor risk för att det kommer se ut så här i framtiden, att vi får in personer som har kopplingar till gängkriminalitet och det har med samhällsutvecklingen i stort att göra. Dels ser jag risker vid nyanställning och när man blir inlasad. Men också för att redan anställda ska utsättas för otillbörlig påverkan, när gängkriminella tar kontakt eller hotar personal, säger hon.
När tjänstemän i kommunen tidigare utrett frågan har det konstaterats att det utifrån dagens rättsläge saknas möjligheter att göra systematiska bakgrundskontroller inom exempelvis äldreomsorgen.
En avgörande händelse för att bedöma rättsläget var när Justitieombudsmannen, JO, förra hösten slog fast att Södertälje kommun brutit mot lagen när de genomfört omfattande bakgrundskontroller av sin personal. Södertälje kommun hade då lämnat över samtliga anställdas personnummer till ett företag som kontinuerligt gjort registersökningar på de anställda. Det här arbetssättet har inneburit ett betydande ingrepp i den personliga integriteten för de kommunanställda, slog JO fast.
Händelsen föranledde att regeringen i februari tillsatte en snabbutredning som fick till uppdrag att vägleda kommunerna i vad de får och inte får göra.
Nu hoppas politikerna i Eskilstuna att utredarens förslag möjliggör hårdare kontroller inom en inte alltför lång framtid.
Frågan var senast uppe för debatt i kommunfullmäktige för två veckor sedan, då Liberalerna tidigare i år lämnat in en motion med krav på obligatoriskt utdrag ur belastningsregistret för samtliga nyanställda i kommunen. Motionen återremitterades och ska avgöras längre fram när rättsläget klarnat.
– Det har varit flera allvarliga fall i kommunen, som det på Bolindergården 2023, där en anställd misstänktes för att ha uttnyttjat en dement kvinna sexuellt. I samband med det sade vi att vi måste ta upp det här igen. Vilka släpper vi in bland våra mest skyddsvärda personer? Då är ett utdrag ur belastningsregistret en så enkel sak att göra, för att åtminstone börja säkra upp, säger Camilla Cederlöf, gruppledare för Liberalerna i Eskilstuna.
Även Majo Brostedt ser behov av bättre kontroller.
– Min förhoppning är att den nationella utredningen ger oss verktyg så vi kan börja förjobba och planera för förändringar på sikt, säger hon och fortsätter:
– Samtidigt är frågan oerhört svår och saknar enkla lösningar. En annan sida av registerutdrag är att de kan ge en falsk trygghet, för det finns inga garantier att vi ändå inte skulle kunna anställa någon med kopplingar till gängkriminalitet. Som i det aktuella fallet med vårdbiträdet på Odlarbäcken, där personen aldrig åtalats för något brott.
Vad kan ni göra mer?
– Vi kan behöva titta på rekryteringsprocessen. Redan i dag har vi manualer med frågeställningar för att upptäcka eventuellt våld i nära relationer. Sådana manualbaserade frågeställningar skulle kunna utformas när det gäller kopplingar till kriminalitet också. Så man får ytterligare en kontrollfunktion.
Hur angelägen är den här frågan för Eskilstuna?
– Jag ser att den är väldigt angelägen. Även om vi har arbetat länge med välfärdsbrottslighet behöver vi titta mer utifrån det här perspektivet. Det här är ett stort samhällshot som vi måste diskutera mer.