– Vi har haft jätteproblem ett tag här.
Det säger Pia Sundin som bor i Gillberga.
– Först tänkte man att det är ju fint med fasaner. Vi har matat småfåglar hela vintern och då har vi haft fasanerna där också, de äter det som småfåglarna tappar på backen. Både ett par honor och ett par hanar har varit här. Är de bara där så är det ju ett jättetrevligt inslag på tomten. Det var jättemysigt tills en av tupparna började hugga oss i underbenen.
När våren kom bröts nämligen idyllen.
– Nu under våren så har en av hanarna blivit väldigt aggressiv. Först var den bara närgången så då var det inte så otäckt. Sedan började den jaga bilar, så fort vi åkte så sprang den efter. Det var väl mest lite komiskt, säger Pia Sundin och fortsätter:
– Sedan har det bara blivit mer och mer. Han försökte gå in i huset, han började attackera underbenen på en och bet när man skulle gå från bilen till ytterdörren. Man har fått ta fram kvasten för att försvara sig med. Det är inte så kul att behöva ha ett redskap med sig för att kunna försvara sig när man ska gå ut på sin egen tomt. När de går till attack då är det inte roligt längre.
Hon och hennes man fick gå tillsammans ut på tomten när de vardagliga sysslorna skulle skötas.
– När vi skulle gå och kasta soporna var vi tvungna att vara två. En som höll i påsarna och en som höll i en sopkvast. Samtidigt vill man inte ha ihjäl dem, de är ju jättefina. Vi slog honom inte med kvasten utan sopade undan honom. Han attackerade så fort man släppte kvasten.
Tuppen som trakasserat Pia Sundin har dock gått hädan.
– Vi blev ju av med vårat problem eftersom han jagade bilar. Han blev påkörd till slut. Så slutade det för den tuppen som var på vår tomt.
Ett inlägg i den lokala Facebookgruppen för boende i området Gillberga/Lista visar att Pia Sundin är långt ifrån ensam om sitt problem.
– Jag förstår kvinnan som startade tråden. Vi hade precis samma problem. Jag trodde först att det var den hos oss som var lite extra knäpp. Men det finns tydligen fler som är sådär.
Kvinnan som skrivit inlägget heter Margaretha Gustafsson. Hon har också en ilsken fasantupp på sin tomt. En tupp som fortfarande är vid liv.
– Hör han att det är någon här inne i huset så går han fram och tittar in genom fönstret. Går jag ut så kommer han emot mig. Jag hade världens slagsmål med honom i söndags. Som tur var så hade jag en sopkvast med mig när jag gick ut för jag visste ju att han var där ute. Jag sopade till och med ner honom i dammen men han var uppe lika fort, säger hon.
Även Margaretha Gustafsson har uppskattat att ha de fina fasanerna på tomten. Länge hade hon sparat bilder som hon tagit på tuppen i sin mobiltelefon.
– Men när han började vara dum så raderade jag allt.
Allt började förra tisdagen.
– Det var då han hoppade på min man första gången. Jag gissar att tuppen har en höna som ligger och ruvar någonstans här på tomten. Hur länge kommer det att vara såhär? Det har jag ingen aning om så jag vet inte vad jag ska göra.
Det har gått så långt att Margaretha Gustafsson får ta med sig sopkvasten i bilen, så att hon ska kunna ta sig in i huset igen.
– Jag blir så arg att jag inte ska kunna gå ut på min egen tomt utan att vara rädd. Man känner ju att man inte vill vända ryggen till, då har jag honom där.