"Vi ser ofta att det finns en medveten strategi för att maximera sin inkomst och det uppnås oftast genom att personen fabricerar en utsatthet som inte finns", säger Simon Brunner.
I vissa kommuner bedöms de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet ligga på runt tio procent eller mer. Om så är fallet i Eskilstuna är oklart – men inte osannolikt.
– För tio år sedan gick det inte att prata om bidragsbrott. Det rådde en ideologisk låsning på såväl politiker- som tjänstemannanivå. Nu har problemen blivit så stora, samtidigt som tron på att alla är lojala principerna kring välfärdssystemet minskat, säger Simon Brunner.
För att motverka det osunda utflödet av skattemedel har Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden inrättat gruppen mot felaktiga utbetalningar, internt benämnd FUT-funktionen. Deras uppgift är att stötta och stärka kommunens biståndshandläggare, men också att utreda misstänkta bidragsbrott samt hantera återkrav.
– Det finns så klart enskilda undantag med desperata personer som är i trängande behov av pengar, men majoriteten av de fall vi tittar på ser inte ut så. Vi stöter regelbundet på brottslingar som inte sällan har mycket mer pengar kvar vid månadens slut än vad högutbildade och heltidsarbetande personer har.
Simon Brunner ger ett exempel på ett skilt par där kvinnan är sjukskriven sedan 2015 för psykiska besvär utan behandlingsplan. Hon har ett förstahandskontrakt på fyrarummaren, som hon fick vid skilsmässan några år tidigare och en hyra på 9 560 kronor.
Gemensamt har de ett myndigt barn, 20 år, folkbokförd på en annan adress i samma område, men som i själva verket bor kvar hos mamma. Två omyndiga barn som bor endast med mamman, enligt uppgifter lämnade till Socialtjänsten och Försäkringskassan.
Hon har också två P-platser, som hon betalar 250 kronor vardera för i månaden, men ingen bil registrerad på sig.
Exmannen är folkbokförd på annan adress och i egen lägenhet, men bor också i själva verket hos exfrun och barnen. Han har förstahandskontrakt på sin lägenhet, med en hyra på 7 500 kronor. Han är ensam folkbokförd på den adressen, men hyr ut lägenheten till fyra andra som betalar honom 5 000 kronor vardera.
Han arbetar deltid med stöd av Nystartjobb och betalar skatt, men han arbetar också svart i lika stor omfattning. Det upplägget har rullat på de senaste tio åren. Han har inte försörjningsstöd och äger en bil.
Kvinnans synliga inkomster består av 10 644 kronor i ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag: 4 200 kronor, underhållsstöd: 3 296 kronor, barnbidrag och flerbarnstillägg: 2 650, myndiga barnet: 4 250 kronor i inneboende hyra och riksnorm, samt mannens deltidslön på 11 000 kronor – gemensamt visar paret upp synliga inkomster på 36 040 kronor.
Mannens svartarbete på 10 000 kronor, uthyrning av parkering, 500 kronor och uthyrning av mannens lägenhet, 12 500 kronor genererar sammanlagt dolda inkomster på 23 000 kronor.
Familjens reella månadsinkomster uppgår till 59 040 kronor. Utgifter, inklusive hyra, mat, hygien, etc, uppskattas till 20 790 kronor. Kvar efter utgifter har det "skilda" paret 38 250 kronor.
– När vi tittar på olika fall så är fabricerade skilsmässor och separationer snarare regel än undantag, man bor och lever fortfarande ihop, och det möjliggörs då det är så enkelt att manipulera sina folkbokföringsuppgifter, säger Simon Brunner och fortsätter:
– Fusk med försörjningsstöd finns i alla Eskilstunas bostadsområden och tillskansas främst för att kunna upprätthålla en väldigt hög levnadsstandard.
"Gällande välfärdsbrott så finns de en poäng att vi börjar benämna problemet för var det är, brott och brottslingar, inte fusk och fuskare, då det ofta är återkommande och genomtänkt", säger Simon Brunner.
FUT-enheten anmäler löpande ärenden till polisen när utredningar visar uppsåt till bidragsbrott, men långt ifrån alla leder till fällande dom.
De senaste två åren har över 50 polisanmälningar upprättats, totalt har sju personer fällts i domstol. Fällande bidragsbrottsdomar leder ofta till villkorlig påföljd samt skadestånd, något som ger individen små incitament till att sluta fuska.
– Det kan låta lite nedslående, men vi märker att vårt arbete når önskvärt resultat: Ett flertal individer har valt att flytta från kommunen medan andra slutat att ansöka om ekonomiskt bistånd. Tuffare kontroller och fällande domar har trots allt ett starkt symbolvärde.
Han efterfrågar ett mer hälsosamt ifrågasättande från myndighetspersoner och menar att mycket går att göra i förebyggande syfte.
– Samhället har under lång tid inte ens sneglat på de här problemen. Det enda som kan vända trenden är att kulturen ändras på utbetalande enheter inom våra välfärdsmyndigheter.
Simon Brunner vill slå hål på uppfattningen om att alla kriminella kommer från en ekonomiskt utsatt bakgrund.
– Det är snarare så att personen kommer från en bakgrund som ser trasig ut, men där denne i själva verket har ganska så mycket pengar att röra sig med.
– Vi ser ofta att det finns en medveten strategi för att maximera sin inkomst och det uppnås oftast genom att personen fabricerar en utsatthet som inte finns. Många vet precis vilken bild de ska måla upp för socialtjänsten och en del är jätteduktiga på att spela en roll för manipulera handläggaren.
Fusk med försörjningsstöd förekommer i alla Eskilstunas stadsdelar. Fusk med folkbokföringsuppgifter är mest förekommande i Fröslunda.
De senaste åren har han och kollegorna på FUT-gruppen haft flera dragningar och workshops för både politiker och handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd.
– Det har blivit en och annan aha-upplevelse. Många blir både chockade och överraskade när vi till exempel går igenom fuskares olika strategier för att lyckas manipulera en handläggare. Det kan vara bra att komma ihåg att inte alla som söker sig till socialtjänsten är socialt utsatta.
Simon Brunner anser att den stora besparingen ligger i att strypa utflödet av pengar redan innan de felaktigt betalas ut – istället för att försöka ta tillbaka dem senare.
– Där har enheten för ekonomiskt bistånd blivit bättre, men det finns sannolikt mer att hämta. Det finns fortfarande en naivitet som inte är passande i myndighetsutövningen och den försöker vi arbeta bort.
Det här är den första delen av fem i vår artikelserie om välfärdsbrottslighet i Eskilstuna.