– Eftersom skolplikt råder får eleverna inte resa utomlands under skoltid utan beviljad ledighet. Vi hoppas att information sprider sig bland vårdnadshavare så att de förstår att vi i Eskilstuna kommun arbetar för elevernas rätt till utbildning, säger Patricia Engström, enhetschef på barn- och utbildningsförvaltningen.
Häromveckan fattade grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S) beslut om ett föreläggande förenat med vite adresserat föräldrarna till en flicka som går på en grundskola i Eskilstuna.
"Du föreläggs att ombesörja så att ditt barn får den utbildning hon har rätt till enligt skollagen", står det inledningsvis i brevet.
Det framgår att familjen ansökt hos skolan om ledighet för sin dotter för att resa till Irak och hälsa på flickans sjuka farfar. Trots avslag har föräldrarna låtit dottern resa.
"Genom detta förvägrar du barnet hennes rätt till utbildning. Du uppfyller dessutom inte de krav som ställs på vårdnadshavare", konstaterar kommunen.
Nu kräver man att flickan återvänder omedelbart för att fullfölja sin skolplikt. Annars kommer grundskolenämnden att ansöka hos förvaltningsrätten om ett vite mot föräldrarna på 500 kronor för varje dag som flickan är frånvarande.
Det tuffa beskedet till vårdnadshavarna är, enligt Patricia Engström, del av Eskilstunas alltmer organiserade arbete kring frånvarande elever. Under 2020 uppmärksammades det att det tidigare saknats bra rutiner och arbetssätt på området.
Kommunen anställde då en skolpliktsbevakare som fick i uppdrag att kartlägga och utreda alla elever som rest utomlands. Efter skolstart hösten 2022 utreddes 113 elever. Under höstterminen 2023 hade antalet utredningar ökat dramatiskt till 213 stycken.
Det handlar sällan om barn som varit borta någon enstaka vecka, snarare en eller två månader. I de flesta fall får skolpliktsbevakarna snabbt kontakt med vårdnadshavarna och en förklaring till frånvaron.
Av de 213 ärenden som utretts sedan i höstas har 93 handlat om elever som utvandrat, 33 elever har återvänt till sin skola och 17 har flyttat till en annan kommun. I fyra fall är barnen fortfarande saknade, berättar Patricia Engström.
– I de här få fallen har vi inte fått besked om var eleverna befinner sig men vi kan konstatera att de inte är kvar på de adresser de är folkbokförda på. Det är pågående ärenden där andra myndigheter också är inkopplade.
Engström poängterar att skolpliktsbevakarnas uppdrag rör just elevers rätt till skolgång och att ansvaret för olika problem kopplade till frånvaron faller på andra myndigheter att utreda. Att ställa hårdare krav på vårdnadshavare – som tagit för lätt på skolplikten eller struntat i den – ser hon som en naturlig utveckling av uppdraget.
– Det är viktigt att vi har bra information om vad som gäller. Nästa steg handlar om att nå ut med informationen, så att vårdnadshavarna förstår att skolplikt råder. Målet är att eleverna ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd.
Kommer vi få se mer av den här sortens tuffare åtgärder framöver?
– Ja det är möjligt. Det är en åtgärd vi kan använda för att få vårdnadshavarna att förstå vikten av att eleverna får skolgången tillgodosedd.