"Forskning som Jenny Kindbloms är möjlig tack vare gåvor till fonden från svenska folket.Genom forskningen kan vi rädda liv och ge människor fler friska levnadsår", säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
På den tiden hette hon Jenny Nilsson. Uppväxten i Eskilstuna präglades mycket av kombon musik och idrott, hon var aktiv i kommunala musikskolan, sjöng i kör, spelade piano och fiol i flera orkestrar, och fotboll i BK Sport. På gymnasiet blev det naturvetenskapliga på S:t Eskil, med studenten 1990.
Föräldrarna bor fortfarande kvar i Eskilstuna så hon är här ibland, men i Göteborg har Jenny, numera gift Kindblom, bott sedan tiden på läkarprogrammet. I dag är hon överläkare, docent och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och trebarnsmamma.
– Läkaryrket var ingen barndomsdröm, men efter ett års teaterutbildning på folkhögskola som paus från pluggandet kom jag fram till att det var vad jag ville göra. Och det har jag aldrig ångrat. Men jag har egentligen jobbat mindre kliniskt som läkare och forskat desto mer. Jag blev tidigt fångad av den världen och gick forskarutbildning direkt efter examen -97. Ett arbetsliv kan utvecklas åt olika håll, och att forska är väldigt roligt. Även om det är tio procent inspiration och resten transpiration, skrattar hon.
Och extra roligt blir det när ens forskningsprojekt uppmärksammas och stöds. Som nu, när Hjärt-Lungfonden valt ut Jennys arbete som ett av 174 forskningsprojekt inom områdena hjärta, kärl och lungor som fått dela på 359 miljoner kronor. Hon får 1,8 miljoner för forskningsarbetet och ytterligare två miljoner för en treårig halvtidstjänst.
Hon har genom åren jobbat med olika typ av forskning, alltid med inriktning mot barn. Och när Sahlgrenska öppnade Sveriges nu största prövningsenhet för barn och ungdomar var Jenny med där i flera år. Nu är hon tillbaka inom klinisk farmakologi och undervisar på läkarprogrammet. Och den forskning hon nu jobbar med och som anslaget sponsrar handlar om ungas risk att åka på hjärt-kärlsjukdom längre fram i livet om pubertetsåren präglas av kraftig ökning av BMI.
Tillsammans med sitt forskarlag har Jenny samlat in mängder av data på längd och vikt från bvc- och skolhälsovårdsjournaler i Göteborg.
– Vi har därför tillgång till tillväxtuppgifter för nästan 300 000 människor födda mellan åren 1920 och 2008. De hann bli vägda och mätta ett antal gånger under uppväxten, och ger ett väldigt representativt forskningsunderlag. Dessa data samkör vi sen med våra fina svenska sjukvårdsregister – sånt vi forskare tycker är väldigt roligt.
Jenny Kindbloms forskningsresultat kan tillämpas direkt i dagens skolhälsovård och förebyggande vård, för att tidigt identifiera individer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. "Forskning är verkligen ett lagarbete, och jag är glad att ha så bra medarbetare i min grupp. I slutet av året kan vi nog ha de första resultaten klara."
Hypotesen; att ökat BMI under uppväxten ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, har Jenny hunnit slå fast genom resultat av projektets första halva: pojkarna.
– Vi kan redan se att en kraftig viktuppgång i puberteten hos pojkar ger större risk för hjärt-kärlsjukdom längre upp i åldrarna. Nu ska vi undersöka vad konsekvensen av en hög vikt i ungdomen blir för kvinnor. Jag är spänd på att få se svaren, just i puberteten börjar vi skilja oss åt biologiskt mellan könen så kanske är inte risken lika hög. Jag gissar att vi kan ha de första resultaten klara i slutet av året.
Hon tillägger:
– Att ha ett högt BMI tidigt som barn ökar i stället risken att drabbas av cancer, i första hand mag-tarmcancer. Vi ser inte samma fetmautveckling i Sverige som i till exempel USA, men det är absolut bekymmersamt att fler unga blir överviktiga. Samtidigt ska vi inte förringa att det är många unga också som väger för lite.