Dialysen 40 Ă„r – Jonny, 44, lever tack vare tekniken

Den ger inte mycket vÀsen av sig utan jobbar pÄ i det tysta, men det arbete som pÄgÄr inne i maskinen Àr inget annat Àn livsviktigt. För Jonny Friberg, 44, finns inga andra alternativ Àn dialysbehandling tre dagar i veckan, i vÀntan pÄ en ny njure. Den 19 september firar dialysverksamheten pÄ MÀlarsjukhuset 40 Är.

"Nej, men titta, hĂ€r kommer en kĂ€ndis" sĂ€ger Jonny Friberg nĂ€r njurspecialisten Knut-Christian Gröntoft kikar in tillsammans med vĂ„rdenhetschef Ida Eriksson under Jonnys dialysbehandling. Han Ă€r en av 60-talet njurpatienter som regelbundet fĂ„r bloddialys pĂ„ MĂ€larsjukhuset. ÖverlĂ€kare Gröntoft ledde verksamheten i över 30 Ă„r, frĂ„n starten 1983. Jonny Friberg Ă€r fyra Ă„r Ă€ldre Ă€n mottagningen.

"Nej, men titta, hĂ€r kommer en kĂ€ndis" sĂ€ger Jonny Friberg nĂ€r njurspecialisten Knut-Christian Gröntoft kikar in tillsammans med vĂ„rdenhetschef Ida Eriksson under Jonnys dialysbehandling. Han Ă€r en av 60-talet njurpatienter som regelbundet fĂ„r bloddialys pĂ„ MĂ€larsjukhuset. ÖverlĂ€kare Gröntoft ledde verksamheten i över 30 Ă„r, frĂ„n starten 1983. Jonny Friberg Ă€r fyra Ă„r Ă€ldre Ă€n mottagningen.

Foto: Anne-Lie Andersson

Eskilstuna2023-09-19 07:44

– Jo, det gĂ„r rĂ€tt bra. Jag kollar serier och lyssnar pĂ„ musik. Men efter behandlingen Ă€r jag helt slut, det brukar ta till sent pĂ„ kvĂ€llen innan jag piggnar till. 

Tre dagar i veckan, fyra timmar per gĂ„ng ligger han fjĂ€ttrad vid dialysmaskinen pĂ„ vĂ„ning 13 i höghuset pĂ„ MĂ€larsjukhuset. Den fantastiska utsikten över stan gĂ„r han miste om frĂ„n sin sĂ€ng, men det Ă€r okej. Jonny Friberg vĂ€ntar in en ny njure, och om den slĂ€kting som stĂ€llt upp som möjlig donator blir godkĂ€nd under hösten ska det förhoppningsvis inte dröja sĂ„ lĂ€nge innan han Ă€r pĂ„ vĂ€g till Akademiska sjukhuset i Uppsala – och ett nytt liv.

undefined
Alla njurpatienter klarar inte att genomgÄ en transplantation utan fÄr gÄ pÄ dialys livet ut. Jonny Friberg Àr inne pÄ sin andra runda av njursvikt, dialys och transplantation pÄ 15 Är, full av tacksamhet för tekniken och för nÀrstÄende som stÀller upp och donerar en njure.
undefined
Dialysmaskinerna renar blodet hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion; njursvikt. För vissa blir dialys ett antal dagar per vecka en livslÄng behandling, för andra Àr lösningen en transplantation, om och nÀr en lÀmplig donator hittas.

Eller ett nygammalt. Det hÀr blir andra svÀngen med dialys och transplantation för honom. Jonny Friberg vet vad det innebÀr att leva med taskiga njurar. För 15 Är sedan satt han hÀr förra gÄngen och vÀntade ett antal mÄnader pÄ en ny njure, och Àven dÄ stÀllde en nÀrstÄende upp. DÄ blev det en trasslig tid efter operationen, hans kropp accepterade först inte det nya organet och det blev mycket tid pÄ sjukhus. Nu hoppas han att det ska gÄ smidigare.

– Man blir vĂ€ldigt ödmjuk och tacksam över att den hĂ€r behandlingen finns, och att mĂ€nniskor stĂ€ller upp och faktiskt donerar en njure.

Biverkningar och negativ pÄverkan av dialysbehandlingen har ÀndÄ kommit vÀldigt lÄngt. Den trötthet Jonny och övriga dialyspatienter behöver ta sig igenom efter varje pass vid maskinerna har ersatt illamÄende, krÀkningar, diarréer och blodtrycksfall som förr vÀntade efter behandlingen.

Om det och övriga utvecklingen av behandlingen kan överlĂ€kare och njurspecialist Knut-Christian Gröntoft berĂ€tta mycket. I över 30 Ă„r ledde han den dialysverksamhet inom Region Sörmland han var med om att bygga upp och som den 19 september fyller 40. 

– Den 19 september 1983 tog vi hem fyra Eskilstunapatienter frĂ„n Örebro sjukhus och sĂ„ körde vi igĂ„ng. DĂ„ var Sörmland ett av de sista lĂ€nen som startade egen njurmedicinsk verksamhet. Sen har den gradvis vuxit till att bli stor och omfattande. I dag har vi sammanlagt nĂ€stan 700 patienter knutna till njurmedicinmottagningen i Sörmland, inklusive 200 transplanterade. Att vara njurpatient Ă€r en livslĂ„ng resa, konstaterar han.

undefined
"Man fÄr en speciell relation till vÄra Äterkommande njurpatenter" konstaterar Knut-Christian Gröntoft och Ida Eriksson. Jonny Friberg gick igenom dialys och transplantation 2007-2008, nu Àr han tillbaka igen för livsuppehÄllande behandling i vÀntan pÄ en ny njure. Att ett transplanterat organ packar ihop efter 15 Är Àr inget ovanligt.
undefined
Han var med och byggde upp den nya verksamheten pÄ 80-talet. Knut-Christian Gröntoft ledde sedan MÀlarsjukhusets dialysmottagning i över 30 Är. Tillsammans med dagens vÄrdenhetschef Ida Eriksson planerar han mottagningens uppmÀrksammande av 40-Ärsdagen. "En ganska anmÀrkningsvÀrd utveckling av vÄrden har skett genom Ären."

Dialysbehandling kan man i dag fĂ„ pĂ„ lĂ€nets alla tre sjukhus, som sammanlagt rĂ€knar in runt 150 dialyspatienter, varav ett 60-tal behandlas pĂ„ MĂ€larsjukhuset. 

– Ofta klarar dialyspatienter av att jobba halvtid, om de Ă€r i bĂ€ttre form Ă€n Jonny. Och i dag kan vi Ă€ven erbjuda pĂ„sdialys till mĂ„nga patienter. DĂ„ behöver de inte ens komma hit utan sköter sin behandling hemma, och stĂ„r i tĂ€t kontakt med vĂ„ra specialistsjuksköterskor. Dialysen görs nattetid, vilket gör att man Ă€r piggare och klarar att jobba heltid.

I vÄras fyllde Knut-Christian Gröntoft sjÀlv 75 Är. De sista Ären i tjÀnst gick han ned pÄ deltid, och tackade till slut för sig i höstas. SjÀlvklart Àr han pÄ plats bland alla som under dagen vill fira 40 Är av livsuppehÄllande dialysvÄrd. Men han Ängrar inte valet att slutligen lÀmna yrkeslivet.

– Jag har gjort mitt. Jag stannade kvar tio Ă„r efter normal pensionsĂ„lder. Det fick rĂ€cka. Men det Ă€r klart det Ă€r svĂ„rt att slĂ€ppa kontakten med personalen och alla patienter jag haft en nĂ€ra och speciell relation med sĂ„ lĂ€nge.

Dialys

Dialysen hjÀlper njurarna att rena blodet nÀr de inte lÀngre klarar av det pÄ egen hand. Dialysens uppgift Àr att ta bort överflödigt vatten och rena blodet frÄn Àmnen som kroppen inte behöver, och som nÀr njurarna fungerar som de ska följer med urinen ut.

Vid bloddialys renas kroppen genom att blodet passerar ett filter i en speciell maskin. Behandlingen ges pÄ en dialysmottagning eller hemma, och patienten mÄr vanligtvis bÀttre en till tvÄ veckor efter att dialys pÄbörjats.

KĂ€lla: 1177

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!