Vid 18.30-tiden i torsdags kom Anna, som vi kallar henne, för att hämta sin åtta år gamla pudelhane från Eskilstuna Hundcenter, ett hunddagis i Skjulsta industriområde.
Dagiset hade just stängt och ingen personal var kvar. Innan hemfärd skulle de gå på en kort promenad på en gräsplan mellan Skjulsta Resurscenter och hunddagiset. Som så många gånger förut.
– När jag tittade upp såg jag något stort 75-100 meter bort. Det var stort som ett rådjur och stod helt stilla. Då såg jag att svansen började gå och förstod att det var en hund. Jag är hundvan och ganska orädd, jag tänkte inte att det kunde vara en farlig situation och trodde att ägaren var i närheten, även om jag inte såg någon, säger Anna.
Sen hände allt väldigt snabbt.
Hunden tog plötsligt fart och sprang rakt mot Anna. Anna använde sin röst och gjorde sig stor för att ta kommandot i situationen.
– När hunden sprang emot oss förstod jag att det kunde bli jobbigt, men jag förstod fortfarande inte att det var en attack.
Annas försök att stoppa den stora hunden hade ingen effekt. Kamphunden hade redan låst sig på målet – pudeln.
– Den bryr sig inte ett dugg om mig utan attackerar direkt mot hundens pungkulor. Det går på en sekund. Min hund skriker, jag skriker, och det finns ingen där som kan hjälpa till, berättar Anna.
Situationen är kaotisk. Anna tappar sina glasögon och ser just ingenting. Hon och de två hundarna hamnar i en hög på gräset.
– Jag ligger på marken och försöker sparka bort hunden och bända upp käkarna. Och där någonstans kommer ägaren fram och sliter i hundens halsband. Han tar i så mycket han kan samtidigt som jag försöker bända loss käkarna från min hunds hals.
Till slut lyckades de separera hundarna. Den vita hundens ansikte var då täckt av pudelns blod. Pudeln blödde kraftigt från skrevet. Anna var i chock.
Mannen som uppgav sig vara hundens ägare sa åt Anna att lugna sig, att han skulle gå bort en bit och binda sin hund och komma tillbaka till Anna och hjälpa henne. Mannen lyckades dock inte gå iväg med sin hund som var "helt galen" och Anna tog sig till sin bil och åkte raka spåret till Strömsholms djursjukhus, efter att ha hämtat upp sin pappa på vägen.
– Jag ringde Strömsholm och uppmanades att hålla tryck på såret. Det gjorde jag men vi blodade ner hela bilen och jag trodde han skulle förblöda.
Anna chockades svårt men klarade sig utan allvarliga skador.
– När de höll på med min hund på Strömsholm så fick jag frågan om jag var skadad, jag var ju täckt av blod. Jag hade bara skrapsår och blåmärken, men jag har fortfarande ont muskulärt runt revbenen och i lederna. Däremot jag fick inget bett, säger Anna.
Pudeln förlorade mycket blod och opererades direkt vid ankomst. En testikel var söndertrasad, den andra saknades. Prognosen för hunden är förhållandevis god om man kan undvika infektion, och han har fått lämna djursjukhuset. Om hunden blir helt återställd är dock oklart och konvalescenstiden väntas bli lång.
Anna uppskattar hundens mankhöjd till cirka 70-80 centimeter och vikten till cirka 70 kilo.
– Den var otroligt kraftig, hög och stor. Det var som att slåss mot en haj. Den bet inte över ryggen, utan för att uppnå maximal blodförlust, först mot pungen, sen mot halsen för att döda. Den var helt fokuserad och verkar tyvärr var tränad för att döda. Jag skulle säga att den är extremt farlig, säger Anna.
Enligt flera hund-kunniga människor som Anna varit i kontakt kan kamphunden vara en blandras med bland annat Dogo Argentino, fast kraftigare än de renrasiga.
Hunden och ägaren ska ha setts i området runt hunddagiset i Skjulsta några timmar innan attacken, och i en park på Söder i söndags, då i sällskap med ytterligare en hund.
Personen som man tror är hundägaren har inte identifieras. En polisanmälan är upprättad men enligt Eskilstunapolisen kommer ingen förundersökning att inledas. Orsaken är att det saknas uppgifter om såväl hundägare som hund. Skulle det komma in tips och uppgifter kan ärendet återupptas.
Anna betonar att hunddagiset inte har något ansvar för händelsen och att hon har fått mycket stöd från personal, och andra hundägare.
– Jag har inte orkat åka ut dit efter attacken, det känns för jobbigt. Men när min hund är tillräckligt frisk kommer vi att återvända. Men jag kommer nog aldrig att kunna gå på den där gräsmattan igen.