Enligt NTU känner 15 procent av sörmlänningarna ganska ofta eller mycket ofta oro för att bli överfallna och misshandlade. Det är den högsta siffran i landet och har inte varit så hög sedan 2006. Ännu fler, 18 procent, känner sig otrygga på gator och torg och i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Vissa vågar inte gå ut.
– Jag kan till viss del förstå att oron finns. Men då är det viktigt att titta på vad man specifikt är rädd för och hur befogad oron är utifrån den faktiska brottsligheten. Statistiskt ska man inte behöva vara orolig, säger Mikael Peterson, kommunpolis som arbetar aktivt med trygghetsskapande åtgärder i Eskilstuna.
Enligt Peterson talar brottsstatistiken ett tydligt språk; en gammal sanning som polisen därför ofta hänvisar till:
– Många äldre människor, till exempel, är oroliga för att bli rånade och överfallna. Men de rör sig sällan på de platser vid de tider då risken för brott är störst. Om man hårdrar det, är risken för att bli utsatt fortfarande störst för den som är kraftigt berusad i en krogkö klockan två på natten.
Polisen och rättsväsendet – åklagare, domstolar och kriminalvård – har arbetat ihop till ett stort förtroendekapital hos allmänheten. Även om denna tilltro enligt Brås regionala resultat i vissa avseenden är lägre i Sörmland än rikssnittet, är den fortsatt hög också här.
Förtroendet är en förutsättning för att allmänheten ska anmäla brott och våga vittna men även medverka i grannsamverkan och polisens satsning på medborgardialoger.
– Vi behöver vara mer publika och delta i olika sammankomster och nätverk i samhället. Så kan vi berätta hur brottsligheten ser ut och fungerar. Det räcker ibland med små kunskaper och utökad social kontroll för att både motverka brottsligheten och öka tryggheten. Ett exempel är bostadsinbrotten, en brottstyp som generellt har ökat i landet men som vi har fått ner ganska kraftigt.