Det var en påtagligt nöjd kommundirektör och tre förhållandevis muntra gruppledare för den styrande politiska majoriteten i Eskilstuna som på måndagen kommenterade kommunens bokslut för 2016. Enligt budgeten skulle fjolåret generera ett överskott på 140 miljoner kronor. När alla siffror redovisats visar summan i stället på 265 miljoner kronor ‒alltså 125 miljoner kronor mer än kalkylerat. De kommunala bolagen bidrog med en sammantagen vinst på 94 miljoner kronor.
Att kommunens ekonomi visar ett starkare resultat än väntat kan den styrande majoriteten bland annat tacka de statliga bidragen för. De statliga bidragen, sammanlagt 180 miljoner kronor, är engångsintäkter som bland annat har betalats ut som statsbidrag för nyanlända (86 miljoner kronor) och så kallad byggbonus (42 miljoner kronor).
‒Det är lätt att förvirras av det goda ekonomiska resultatet men vi ska inte glömma att en stor del är engångsintäkter. Överskottet ska användas smart och vi måste fortsätta att jobba effektivare. Vi kan vara glada och tacksamma, men vi kan inte slappna av, säger kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).
En annan förklaring till att Eskilstuna går med plus är att kommunen har lånat mindre pengar än budgeterat vilket bidragit till att räntesummorna som ska betalas tillbaka blivit lägre än väntat. Kommunen räknar emellertid med att låna mer pengar framöver.
‒Eskilstuna är expansivt just nu och vi måste låna för att investera i bland annat byggande, säger Jimmy Jansson.
De flesta nämnder i Eskilstuna klarade sina budgetmål 2016, men tre av nio nämnder visar på underskott i kassorna. Störst förlust gjorde barn- och utbildningsnämnden med nästan 24 miljoner kronor under budget. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M), var ändå var ganska nöjd.
‒Jag är förstås inte nöjd med underskottet, men väldigt nöjd med den positiva utvecklingen för betygen i grundskolan och gymnasiets meritvärden, säger han.
Det missade statsbidraget för lärarlyftet, drygt tolv miljoner kronor, hade förstås förbättrat resultatet med motsvarande summa men med en skolbudget på 1,9 miljarder kronor är det ändå marginellt, menar Puustinen.
I stället är det framförallt omsorgsverksamheten i grundskolan och särskolan som orsakat barn- och utbildningsnämndens minusresultat.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden går drygt nio miljoner kronor back. Det beror till största del på att kostnaderna för försörjningsstöd varit högre än väntat under första halvåret 2016.
‒Det som är positivt där är att kostnaderna har minskat under resten av året, säger Tommy Malm, ekonomidirektör i Eskilstuna kommun.
Vård- och omsorgsnämnden som gått med förlust de senaste åren uppvisade ett plusresultat på drygt tre miljoner kronor. Det förklaras bland annat med "smartare arbetssätt inom hemtjänsten" och minskade vikariekostnader.
Det stora överskottet i den sammantagna budgeten kommer lägligt. För samtidigt som kommunen kan glädja sig åt fjolåret så ser det betydligt kärvare ut framöver.
‒Att samla i ladorna är ett bra koncept att ta till efter ett sånt här osedvanligt bra år, säger Arne Jonsson (C).
Eskilstuna kommuns totala budget för 2017 ligger på cirka sex miljarder kronor. Även i år räknar kommunen med att ha en budget i balans. Men redan 2018 väntas resultatet vara halverat, och 2019 ser det ut att bli ett nollresultat.
‒Eskilstuna står inför stora demografiska utmaningar de kommande åren med fler barn och ungdomar, en åldrande befolkning och växande invånarantal, säger ekonomidirektör Tommy Malm.
Förra året folkbokfördes 1400 nya invånare i Eskilstuna, den högsta siffran i modern tid. Antalet elever i Eskilstunas förskolor, grundskolor och gymnasium ökade med 700. I år finns inga signaler som tyder på samma anstormning.
‒Nu är vi förberedda på ett helt annat sätt. Av de elever som kom förra året var omkring hälften ensamkommande flyktingbarn vilket ställer stora krav på organisationen. Men vi klarade det tack vare engagerade medarbetare, säger kommundirektör Pär Eriksson.
Det ökade trycket på kommunen har även krävt mer personal. Men att nyanställa har inte varit helt lätt. Framför allt råder det brist på socialsekreterare, lärare, sjuk- och undersköterskor.
‒Vi har resurser att anställa men hittar inte rätt kompetens, säger Pär Eriksson.