Från och med 2022 kommer alla årskurser husera under samma tak i nyrenoverade lokaler i Fröslunda. Planeringen med övriga lärare är i full gång.
– You´re fantastic, you know that right? Är du bara snäll att slänga det där, det är inte tillåtet här. Thank you very much!
Tonårsflickan i skolentrén returnerar ett litet skamset leende, tar genast tuggummit ur munnen och slänger det i papperskorgen.
– Jag börjar alltid med att förklara hur fantastiska de är. Det är väl det man kallar lågaffektivt bemötande, säger Damian Brunker och stegar vidare genom lobbyn.
Han har varit rektor på Internationella engelska skolan i knappt två år, efter nära ett decennium som utbildningschef på huvudkontoret i Stockholm.
– Jag tröttnade på allt resande till och från huvudstaden och ville tillbaka till frontlinjen, säger Damian Brunker.
Frontlinjen. Det är Eskilstuna, hans hem sedan mitten av 00-talet. Det var då kärleken fick honom att lämna jobbet som lärare i Manchester i norra England och istället ta anställning vid IES som vid den tiden just etablerat sig i Nyfors.
Till Fröslunda och Fröslundaskolans tidigare lokaler kom IES 2010. Damian Brunker minns tiden väl.
– Det var kommunen som bad oss komma hit. Jag minns att jag tänkte att den här skolan ägs av gatan. "The street owns this school". Det var graffiti, skador, skräpigt och smutsigt, fördärvat, säger Damian Brunker.
IES – skolan vars ledord är ordning, disciplin och "tough love" – har alltsedan starten 1993 stått i centrum för den svenska friskoledebatten. Och högstadiet i Eskilstuna har på senare tid gjorts till alibi för båda sidor i diskussionen. Där friskolereformens försvarare ser ett lyckat exempel på hur enskilda skolor kan bidra till att bryta utanförskap, hittar kritiker belägg för hur "marknadsskolan" skor sig på kommunens bekostnad.
Året efter etableringen prisades IES först för sina höga slutbetyg – som var bland de bästa i Sverige – bara för att några år senare anklagas av Skolinspektionen och forskare för att sätta "glädjebetyg".
Elever vid IES i Eskilstuna får fortfarande bättre betyg än vad de nationella proven visar. Men faktum är att skolan sedan flera år har ett sjunkande betygssnitt. När pandemiläsåret 2020/2021 skulle summeras visade det sig att alla kommunala grundskolor hade höjt andelen gymnasiebehöriga elever – men inte fristående Engelska skolan och Entréskolan.
Damian Brunker säger att han redan under tiden som utbildningschef på huvudkontoret arbetade hårt med frågan.
– Jag vill absolut inte leda en skola som är känd för betygsinflation. Vi jobbar jättehårt med sambedömning för att ge likvärdiga betyg.
Ett av de senaste årens stora trätoämnen har varit huruvida skolan verkligen lyckas bryta segregationen i Fröslunda, något som såväl IES som kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) gärna påstår.
Kritiker har flera gånger påpekat att IES har en hög andel elever med högutbildade föräldrar – näst högst i kommunen – och i lägre grad tar emot nyanlända elever än kommunala skolor.
Damian Brunker är van att höra att skolan tar emot "lätta" elever. Han betonar att 68 procent av eleverna på IES i Eskilstuna har utländsk bakgrund (att jämföra med snittet på 35 procent i de kommunala skolorna) och att skolan ligger under rikssnittet för andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning.
– Jag skulle säga att vi är ett riktigt bra exempel på ett IES som möter samma, om inte ännu hårdare, utmaningar som alla andra skolor i det här samhället, säger han.
Skolan har gjorts till alibi för båda sidor i friskoledebatten. Där friskolereformens försvarare ser ett lyckat exempel på hur enskilda skolor kan bidra till att bryta utanförskap, hittar kritiker belägg för hur "marknadsskolan" skor sig på kommunens bekostnad.
När skolan etablerade sig i Eskilstuna var det delvis för att kunna erbjuda engelskspråkig utbildning åt barn till ingenjörer vid Volvo. 15 år senare ser elevunderlaget annorlunda ut; andelen elever med utländsk bakgrund har ökat stadigt.
– Med det kommer naturligtvis utmaningar. Vi verkar i ett av de mest utsatta områdena i Sverige, och tar majoriteten av eleverna från det här området, även om en del kommer från Katrineholm, Arboga och Kvicksund, säger Damian Brunker.
Han sätter själv en ära i att hälsa på och tala med alla han ser – han har till och med lärt sig lite somaliska – och säger att han känner viss samhörighet med invandrarungdomarna.
– Många av de problem som vi ser i det här området kommer från en form av identitetskris som de här ungdomarna befinner sig i. Jag själv växte upp med föräldrar som invandrat från Irland, jag talar gaeliska, så jag förstår dem.
Damian Brunker säger att han är högst medveten om gängkriminaliteten i området, och medger att han känner en viss ängslan.
– Jag är orolig för att polisen inte har nog med resurser.
Det har nu bara gått en månad sedan skoldagen fick avbrytas med anledning av en skottlossning vid Fröslundaskolan alldeles i närheten, som flera lågstadieelever blev vittnen till.
– Jag var väldigt lättad när jag förstod att ingen av våra elever hade bevittnat skjutningen. Men samtidigt oroades jag av att de verkade bearbeta händelsen som om den egentligen inte var verklig, som om de hade börjat bli avtrubbade. Det skulle i sådant fall vara en farlig signal. Hade reaktionen varit annan om det här hade hänt för 10 eller 15 år sedan?
Skolgården har under alla år varit öppen för allmänheten men det har upprepad skadegörelse och öppen drogförsäljning efter skoltid nu satt stopp för. Gården har fått en rejäl uppfräschning och förbättrad belysning – men även höga staket som hindrar obehöriga att ta sig in.
– Det har varit viktigt för oss att kunna återta den här ytan och att kunna tala med eleverna om hur viktigt det är att de ska kunna respektera det, säger Damian Brunker.
Men förändringen uppskattades inte av alla. Tidigare i höstas kunde tidningen berätta att skolan tvingats ta in egna väktare efter upprepade incidenter.
Damian Brunker säger att han själv hotats med kniv av de gängkriminella.
– De kom här och sa att "Du vet vilka det är som äger det här området, va?"
– Jag svarade att ja, det är kommunen som äger den.
IES i Eskilstuna har ett sjunkande betygssnitt sedan flera år, om än från en hög nivå. När pandemiläsåret 2020/2021 skulle summeras visade det sig att alla kommunala grundskolor i Eskilstuna hade höjt sin andel gymnasiebehöriga elever – men inte fristående Engelska skolan.
Men trots alla utmaningar ser han positivt på utvecklingen i Fröslunda. Och sin egen roll i den.
– Om 20 år kommer det här att vara en nod för kreativitet. Jag känner som att jag är på rätt plats vid rätt tillfälle. We're on a mission.
Skulle du säga att ni är på rätt väg?
– Definitivt. Det är väldigt motiverande. Jag tänker ofta på självaste S:t Eskil, missionären som också var engelsman. Men han stenades till döds, så jag hoppas inte att det kommer att hända mig, säger Damian Brunker.