Den nuvarande logistikparken utgörs av drygt 400 hektar planlagd mark, främst söder om E 20, parallellt med flygplatsen och Ärlavägen, och ända ner till Svealandsbanan. På senare år har mark förvärvats även söder om järnvägen med gårdarna Stora Lida och Lilla Lida.
På den i dag mindre delen av logistikparken som ligger norr om Europavägen, "på Kjulasidan", huserar bland annat Boxon och Wavin. Öster om det området finns obebyggd kommunal mark som gränsar till det stora markområde som kommunen nu väljer att köpa.
Förvärvet, som kommunstyrelsen sade ja till på tisdagens sammanträde, adderar ytterligare 140 hektar mark på norrsidan för logistikparken att växa i.
Egentligen är det två fastigheter med beteckning Harbytorp som förvärvas, varav en ligger innesluten i den andra och är bebyggd med ett sommartorp. Torpet och cirka 1 500 kvadratmeter tomt köper kommunen för två miljoner kronor. De 140 hektaren, beststående av skog och åkermark, köps för 89 640 000 kronor.
Karin Israelsson är markstrateg på kommunledningskontoret.
Finns det konkreta planer för marken?
– Den har strategisk betydelse men tanken är att marken ska användas till industri och verksamhet, som på södra sidan. Eskilstuna har ett momentum just nu med fantastiskt många förfrågningar och lyckan för kommunen har varit att logistikparken kunnat erbjuda markområden med olika storlekar. Nu är området i det närmaste fullt. De sista tomterna är ute på anbud, offert eller föremål för förfrågningar, säger Karin Israelsson.
Att det senaste markområdet ligger i linje med flygplatsens landningsbana är inget hinder.
– Nej, vi har måttat och mätt och marken går att använda, säger hon.
För att kunna bygga ut logistikparkens norra del och exploatera den köpta marken krävs en ny detaljplan.
Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) gissar att det kan 1-2 år. Hur länge den köpta marken sen räcker för att mätta den stora efterfrågan på mark i Eskilstuna vågar han dock inte säga.
– Marken behövs, det finns bara 2-3 procent kvar av den befintliga logistikparken, resten har vi offerter på, i några fall från flera intressenter. Fortsätter utvecklingen på samma sätt kan även marken i den nya delen ta slut om inte alltför länge.
Om hur länge?
– Jag vågar inte säga det. Vi köper oss tid med förvärvet i Kjula men vi har underskattat efterfrågan tidigare. Med den utveckling vi har nu, en extrem situation som gärna får vara beständig, kan det gå ganska fort. Därför tittar vi även på markområden vid Gunnarsskäl, norr om kombiterminalen vid Folkesta. Målet är att ha två parallella processer som kan bära varandra.
Vad säger du om köpesumman på drygt 90 miljoner kronor?
– Det är ett marknadsmässigt pris och en summa vi får tillbaka när vi väl säljer tomter. En kommun har fördelen att kunna agera långsiktigt och ligga ute med pengar.
Har tjänstemännen ett löpande uppdrag att köpa all mark kommunen kan komma över?
– Ja, om marken är av strategisk betydelse och förvärvet ligger i linje med vår strategi om att möjliggöra etableringar.
Enligt Jimmy Jansson kan kommunen i allt högre grad välja och vraka bland intressenterna.
– Vi börja kunna värdera och maximera jobben. En etablering med få jobb som kräver mycket energi kan då få stå tillbaka. Den möjligheten har vi inte haft historiskt, men allt förutsätter att vi har mark i beredskap.