Fut-gruppen är del av Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och arbetar med att granska felaktiga utbetalningar i ekonomiskt bistånd.
– Det här handlar om resursstarka personer med stora kunskaper om vilka stöd de kan få ut. Ekonomiskt bistånd bygger i sin tur på förtroende, där du förväntar dig att personer som söker sig till socialtjänsten faktiskt behöver hjälp. Och det är det här vi ser utnyttjas, säger Simon Brunner, teamledare på kommunens utredningsgrupp mot felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd.
Teamet inledde sitt arbete under pandemivåren 2020. Efter att först ha mötts med skepsis från delar av allmänheten och i vissa fall även handläggare på ekonomiskt bistånd, har pendeln nu svängt, berättar Simon Brunner.
– I år är det som att en propp har släppt. Dels från professionens sida men också i den offentliga debatten, där vi nu möts av väldigt positiv feedback för vårt arbete. Man kan nästan prata om ett paradigmskifte. Någonstans har väl välfärdsfusket blivit ett så pass påtagligt problem att det inte längre går att blunda för.
Hur märker ni av det i ert arbete?
– Myndighetsutövarna på ekonomiskt bistånd har blivit mycket mer lyhörda och kontaktar oss oftare med misstankar om fusk. De har till exempel blivit bättre på att granska bankkontoutdrag. Förut tog man in underlaget och skummade i genom det, men var kanske mindre noga med detaljerna. Nu har många personer kunnat avslöjas med parallellekonomier, där konton dolts för ekonomiskt bistånd. När man tittar mer ingående på kontoutdragen ser man hintar av fusket, där det finns swish-insättningar på konton som döpts till Ica eller OKQ8 för att dölja överföringarna, men också fall där klienter redigerat bort rader i Photoshop och där transaktionerna då inte stämmer med saldot på sista raden.
Simon Brunner tycker sig se en förändrad inställning till frågor som rör bidragsfuskande hos allmänheten. Man kan nästan prata om ett paradigmskifte, säger han.
När året nu går mot sitt slut kan antalet polisanmälningar summeras till 25 stycken, med ett sammanlagt skadeståndskrav riktat mot bidragstagare på närmare två och en halv miljoner kronor. I två av ärendena krävs personer på närmare en halv miljon för att systematiskt och under lång tid ha fuskat till sig pengar.
Utöver polisärendena har återbetalningskrav på totalt 4,2 miljoner upprättats av ekonomiskt bistånd, där mottagarna fått felaktiga utbetalningar men saknat uppsåt att lura systemet.
Simon Brunner kallar det för avsevärda summor, men är samtidigt noga med att poängtera att pengar inte är det främsta syftet bakom gruppens arbete.
– Sveriges kommuner och regioner (SKR) ser det här som en demokratifråga. Det handlar inte om i fall en snubbe får tusen kronor mer utbetalt någon gång om året, utan rör en större problematik som på sikt riskerar att rasera vårt förtroende för välfärdssystemet.
Kommunen krävde under 2022 skadestånd på uppemot två och en halv miljoner för fusk med bidrag.
Över 2 000 hushåll får ekonomiskt bistånd i Eskilstuna. Procentuellt är det fortfarande relativt få av de som anmäls för brott. Är det här verkligen ett så stort problem?
– Här måste man skilja på det vi uppmärksammat med våra begränsade resurser och det mörkertal man kan anta finns. Delegationen för felaktiga utbetalningar bedömde att mellan två och fem procent av samtliga utbetalningar i alla välfärdssystem i Sverige var felaktiga. I Södertälje bedömde man att tio procent av utbetalningarna där var felaktiga.
Hur ser det då ut i Eskilstuna?
– Min bedömning är att vi snarare ska ta ställning till Södertäljes siffror, då vi som städer är demografiskt väldigt lika varandra. Så tvåsiffrigt felaktiga utbetalningar ska vi nog vara öppna för kan förekomma.