Det är företaget KPMG som på uppdrag av Eskilstuna kommuns revisorer granskat hur grundskolenämnden som huvudman för grundskolan följer skollagens krav i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Rapporten har nu tagit ett varv i det kommunala nämndmaskineriet för att åter landa hos kommunfullmäktige.
Ämnet är ständigt aktuellt, inte minst i kölvattnet av det lärarlarm från en kommunal skola i Eskilstuna som tidningen berättat om i veckan.
Skollagen säger i korta drag att den elev som riskerar att inte nå kunskapskraven ska få hjälp av extra anpassningar och om inte det räcker, särskilt stöd. Det kan finnas många skäl till att en elev behöver särskilt stöd. Elever med diagnos behöver inte per automatik särskilt stöd och det ska inte heller vara så att det krävs en diagnos för att få stödet.
Revisorerna konstaterar att det finns brister i förutsättningar vad gäller insatser inom ramen för särskilt stöd i Eskilstunas skolor: "Vi bedömer att grundskolenämnden genom sin styrning och uppföljning verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska få det. Det är emellertid inte säkerställt att alla barn får det", skriver revisorerna. Några av orsakerna som pekas ut är stora klasser och lokalbrist vilket i sin tur "försvårar för insatser på organisations-, grupp- och individnivå".
– En del elever har inte fått det stöd och den support de behöver. Vi jobbar på flera långsiktiga lösningar, bland annat när det gäller lokaler. Det är klart att det blir svårare för en lärare att se varje elev när det är stora klasser, och trånga lokaler ger ingen bra lärmiljö, säger Mikael Edlund (S), ordförande för grundskolenämnden i Eskilstuna.
Granskningen visar också att resursfördelningen till skolorna inte motsvarar behoven. Förutom skolpeng finns bland annat riktade statsbidrag samt socioekonomisk ersättning till skolorna där hänsyn tas till vårdnadshavarnas utbildningsnivå samt antalet nyanlända. Utifrån de senare kriterierna kan en skola få 28 000 kronor per elev medan en annan får 1 000. Rektorer påpekar, enligt rapporten, att elever kan ha stora behov av stöd oavsett föräldrarnas utbildningsnivå, varför resursfördelningen anses halta.
För elever med mer omfattande behov av stöd finns det så kallade tilläggsbeloppet. Det är rektorn som ansöker om tillägget. Om tillägget inte beviljas ska skolan ändå ge eleven det stöd som behövs inom sina ordinarie ekonomiska ramar.
– Det finns regler kring vad som gäller men det finns också olika tolkningar av hur bedömningarna ska göras. Det är dessutom krångligt när man ska söka. Där hålls det på med förenklingar av systemet så att det inte ska kräva så stora resurser. I år beräknas tilläggsbeloppet öka till 70 miljoner kronor så det har inte dragits ner, säger Edlund.
Revisionen redogör även för grundskoleledningens egen slutsats att det finns brister i likvärdighet mellan och inom skolor, att insatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd sätts in sent samt att det finns brister i kompetens hos "en alltför stor andel lärare". Det finns också skillnader i vad föräldrar förväntar sig och de insatser skolan beslutar om.
Flera skolor saknar också kuratorer och psykologer inom elevhälsan vilket ses om ett dilemma i sammanhanget.
– Vi arbetar vidare med det som framkommit i revisionen, säger Mikael Edlund.